Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - I världskrigets skugga. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I VÄRLDSKRIGETS SKUGGA 185
kärna kalla »das voraugustliche», liksom om hundratusentals
partivänner ej inom skilda arméer gått Franks väg och af
fullaste öfvertygelse med sitt hjärteblod beseglat sin
pliktuppfyllelse som fosterlandsförsvarare. Grundligare är emellertid på
många håll icke sinnesändringen än att ytterligt skarpa
meningsbrytningar med oviss utgång nog äro att vänta, när efter freden
de krigförande ländernas organiserade arbetare gå att revidera
sitt förhållande till sina klasskamrater fienderna och sina
klassfiender vapenbröderna från världskrigets blodiga år. På
resultatet af denna stundande uppgörelse med gamla doktriner och
nya lifserfarenheter kommer mycket att bero för de europeiska
ländernas både yttre och inre politik.
Djupgående inrikespolitiska meningsbrytningar ha äfvenledes
i skilda länder suspenderats under kriget på samma sätt som
Internationalens doktriner. Irlands nationalister blöda i
tiotusental för »riket», och t. ex. sir Roger Casements propaganda
efter det gamla frenetiska engelskhatets schabloner har visat sig
vara alldeles betydelselös. I Frankrike hyllas Jeanne d’Arc som
den heliga enighetens skyddshelgon äfven af radikala
antikleri-kaler, som fordom myste belåtet, när hennes minne skymfades
af professor Thalamas, och i Ryssland håller kadettledaren
professor Miljukov utrikespolitiska tal, affattade fullständigt som
om de förskrefve sig från en af tsarens ministrar. Trots
allvarsamma tjechiska fall af förräderi rnot dubbelmonarkien kan
man dock som allmänt omdöme uttala, att Österrike-Ungerns
många nationaliteter under den gemensamma farans tryck
funnit hvarandra i Conrads, den nye Radetzkys, fältläger och under
den ungerske magnaten Tiszas politiska ledning.
Äfven här framträder emellertid som en högviktig
framtidsfråga, huru mycket af den nyskapade solidariteten, som kan
tänkas afsevärd tid öfverlefva det stora fredsslutet. Någon
dämpande inverkan på de inrikespolitiska fejderna måste väl dock
minnena från det intima personliga samarbetet under den yttre
ofredstiden förutsättas komma att utöfva på partiledarne, när
de återvändt till det af kriget afbrutna hvardagsgnabbet i
hemmapolitiken. Erfarenheterna från vårt eget land vittna emellertid
om att ett kritiskt utrikespolitiskt läge under ogynnsamma
omständigheter också kan skärpa partimotsatserna, förgifta de
ömsesidiga beskyllningarna och till ytterlighet stegra den politiska
vantrefnaden. Sveriges utrikespolitiska läge under världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
