- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjette årgången. 1916 /
189

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - I världskrigets skugga. Af Verner Söderberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I VÄRLDSKRIGETS SKUGGA 189

i och för sig ej så betydande, men förtjänar anföras som
exempel på arten af dessa spörsmål »i krigets skugga». Man har
i stor utsträckning måst afstå från tanken att låta husägarna
utkräfva hyra af mindre bemedlade utkallade värnpliktigas
familjer, och redan nu försäkra erfarna iakttagare af franska
stämningar, att »les poilus» vid hemkomsten aldrig skola tillåta, att
dessa hyresrestantier indrifvas. De anse sig ha rätt att kräfva
tak öfver hufvudet för sina kära, när de i skyttegrafvarna vågat
lifvet för landet. Husägarna ha af naturliga skäl ej så lätt att
anlägga denna ideella syn på frågan, men kännare af
Frankrike anse, att staten här måste träda emellan och på ett eller
annat sätt nödtorfteligen godtgöra husägarna af allmänna medel.
Moratoriets upphörande utan vidare med ty åtföljande
hyres-indrifning, vräkning o. s. v. skulle allra minst störta den
ministär, som läte det gå därhän. »Les poilus* skulle ej tveka att
själfva i nödfall sörja för den saken, och allmännare sedt motser
man nog inom politiska kretsar i Frankrike med en viss
oros-blandad spänning, hvilken roll dessa återkommande
skyttegrafs-hjältar komma att spela inom samhällslifvet. De äro ej
okunniga om sin makt och nog ej heller så helt fyllda af beundran
för ett och annat i det statslif, hvars värnare mot fiendevåld
de i patriotisk pliktuppfyllelse varit. Politiskt äro de än så
länge en oberäknelig faktor, men för visso en faktor att räkna
med.

Äfven i Tyskland måste man vid fredsslutet vara beredd att
möta många problem af samma art som spörsmålet om de
återvändande franska soldaternas obetalda hyror. Den kvinnliga
arbetskraften har t. ex. under krigsåren gjort mycket betydande
landvinningar, och fastän man i stor utsträckning låtit krigarnes
anhöriga sköta deras platser (detta gäller t. ex.
spårvagnskonduktörer, brefbärare, uppassare, kontorister o. s. v.), så kan det
nog stöta på svårigheter att helt återgå till gamla förhållanden
härvidlag. Krigsinvalidernas försörjning är ett annat problem,
som redan börjat låta tala om sig och står i nära samband med
den inre kolonisationen samt med odlingen (i detta ords
vidsträcktaste bemärkelse) af de utaf den ryska regeringen länge
försummade gränsområden, hvilka tilläfventyrs vid ett fredsslut
ej komma att återlämnas till sina forna herrar.
»Gränsmarks-politiken» måste revideras och rensas från djupt rotade
aggressiva förtryckstendenser. Högtidliga löften ha i detta afseende

U. Svcnxk Tidskrift 1916.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:21:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1916/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free