Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - I världskrigets skugga. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 I VÄRLDSKRIGETS SKUGGA
gifvits särskildt den polska befolkningen i de östra
gränsprovinserna, och Nordslesvigs danskar ha genom sin lojala
pliktuppfyllelse mot riket förvärfvat lika välgrundade anspråk på
att befrias från en småaktig tvångspolitik, hvars enda rimliga
motivering väl skulle ha varit de misstankar för bristande
lojalitet, hvilka i profvets stund alltifrån krigets första dagar visat
sig vara grundlösa. De socialdemokratiska arbetarnas
medborgerliga välförhållande, bevisadt ej blott i riksdagen och på
slagfälten utan äfven genom den systematiska medverkan, som deras
sammanslutningar lämnat myndigheterna vid organiserandet af
det ekonomiska försvaret bakom fronterna, medför äfven sina
ofrånkomliga politiska konsekvenser. Riksregeringen har i
allmänna ordalag erkänt detta genom sin bekanta utfästelse om
en inrikespolitisk »nyorientering» efter fredsslutet, men vid
förverkligandet af denna allmänna grundsats stunda säkerligen
häftiga slitningar, i all synnerhet när man på allvar skall gripa sig
an med reformeringen af det preussiska valrättssystemet med
dess redan af Bismarck i drastiska ordalag erkända och
utdömda orättvisor. I Preussens landtdag ha redan dessa
slitningar trots krigets dämpande inverkan mer än en gång framträdt,
dels i form af förlöpningar i den gammalsocialistiska stilen från
därvarande socialdemokrater, hvilkas majoritet hör till den
ortodoxa klasskampbekännelsen, och dels såsom mycket otvetydiga
uttryck för godsägarekonservatismens misstro mot regeringens i
dess ögon alltför liberaliserande allmänna tendenser och speciella
utfästelser.
Statsmaktens genom den engelska uthungringsblockaden
nöd-tvunget föranledda ingripande på det ekonomiska lifvets alla
områden genom upprättande af allehanda »Zentralstellen» och
reglementeringen rörande det dagliga lifvets nödtorft är ock ett
fenomen, som ej utan vidare torde försvinna med krigets
upphörande. Icke så som om regeringen skulle lyssna till
fantastiska beundrare af brödkortens sparsamhetsverkan och — hvilket
verkligen i pressen på allvar föreslagits — göra dem permanenta
efter fredsslutet eller behålla motsvarande rena krigsanordningar.
Därom kan naturligtvis ej bli tal, men flera års praktiserande
af allehanda »statssocialistiska» grundsatser måste dock sätta
betydelsefulla spår efter sig, och om det socialdemokratiska
partiet ej förlamar sig själft genom inre slitningar eller återupptager
sin forna negativa demonstrationspolitik, så har det på hit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
