Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Blockadpolitik på 1700-talet. Af Bertil Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLOCKADPOLITIK PÄ 1700-TALET 201
däribland, såsom redan nämndt, salt, hvarigenom man tillfogade
den holländska handeln ett kännbart afbräck; och de engelska
intressena kränkte man svårt genom att bland de förbjudna
varorna upptaga, »hvad till beklädning af krigsfolk tjäna kan»,
alltså bl. a. de engelska klädena. Ej heller accepterandet af
principen om den effektiva blockaden kunde tillfredsställa de
neutrala makterna, då man förklarade Petersburg blockeradt,
redan emedan den svenska flottan låg i Finska viken.
Det skulle ha erfordrats en helt annan maktställning än Sverige
ägde för att verkligen häfda dylika principer. Dess egna
vänner gjorde föreställningar, Frankrike med den motivering, att
det för detta land vore äfventyrligt att gilla ett förbud, som
in-begrepe »öfverskeppandet af victualier till oinstängda orter uti
ett fienteligt land»; det vore »att ligga sig själf i vägen». Det
af-gjordaste motståndet mötte man dock helt naturligt i Holland
och England.
»Det blefve», kan man säga med den sekreta relationen till
1742—43 års riksdag, »för vidlyftigt att här upprepa allt till
pricka, som denna saken rörer, helst största delen af ministern
(i London) Wasenbergs underhandlingar gått därpå ut». Den
svenska regeringen befann sig i en hopplös situation, då den
uppenbarligen själf insåg ohållbarheten af den position, man
intagit, men å andra sidan ryggade tillbaka för att »skrida till en
rubbning af ett reglemente, hvilket Riksens ständer själfva
uppsatt och stadfäst». Emellertid kom underrättelsen, att Holland
beslutat konvojera sina handelsskepp i Östersjön och att de
engelska köpmännen häftigt yrkade på liknande åtgärder. För
att undgå denna sista eventualitet föll regeringen till föga.
Wasen-berg fick i London afge en förklaring (22 april 1742), att
engelskt kläde fritt skulle få införas till Ryssland, att man
hädanefter ej skulle anse Petersburg eller någon annan ort blockerad,
med mindre den vore effektivt afskuren från förbindelser, samt
att i sådan händelse det skulle stå dit destinerade fartyg fritt
att segla till andra orter i Ryssland. Englands seger var, som
synes, fullständig, men köpmännen i London voro ändock ej
nöjda: de tillställde den engelske utrikesministern lord Carteret
en anhållan om att utverka ytterligare svenska »förklaringar» i
vissa punkter, hvaribland äfven den, att en ort ej borde få anses
effektivt blockerad, om den ej vore fullständigt innesluten både
till lands och sjöss. Lord Carteret drog sig ej för att framföra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
