- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjette årgången. 1916 /
202

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Blockadpolitik på 1700-talet. Af Bertil Boëthius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äfven ett dylikt kraf till Wasenberg, men då den svenska
regeringen afvisade anspråket, lät han det falla, tydligen själf
inseende det absurda i att söka upplifva en redan i det föregående
århundradet öfvergifven rättsståndpunkt.

Mindre tillmötesgående rönte Holland. Den svenska regeringen
skyndade sig visserligen att (i april 1742) utfärda order, som
skulle förebygga strid mellan de holländska konvojfartygen och
svenska örlogsfartyg eller kapare, samt lät äfven beträffande
Petersburgs blockad i Holland lämna samma förklaring som
i London. Men man vägrade att rygga reglementets föreskrift
rörande den för holländarna viktiga varan, saltet, förrän
ständerna hörts däröfver. Misstämningen mellan de båda länderna
i blockadfrågan fortfor därför.

Då ständerna ånyo sammankommo, måste väl sekreta utskottet
i anledning af K. M:ts föreställningar medgifva omöjligheten af
att gentemot alla makters missnöje upprätthålla reglementets
föreskrifter »i anseende till salt, klädens samt lifs- och
näringsmedels införsel uti oinstängda ryska hamnar» men fann dock
(4 dec. 1742) »mera enligit med rikets heder att med en sådan
förändring uti en af Riksens ständer gjord lag låta till vidare
anstå, alldenstund, där den Högste Guden skulle täckas att innan
sjöfarten åter öppnas förläna den hugneliga freden, desse till
riksens fienders afbräck gjorda författningar alldeles komma att
upphöra och de främmande makters anförda besvär af sig själf
att förfalla». Upphofsmännen till blockadpolitiken kunde dock
ej på detta sätt rädda landet från de förödmjukande följderna
af sitt förhastande: den 20 januari 1743 återkallade en
»ytterligare förklaring» till kapar-reglementet de omstridda påbuden.

*     *
*



Ett nytt exempel på arten af riksdagsutskotts utrikespolitik
lär väl ej mer än de förra göra intryck på dem, som själfva åtrå
att liksom föregångarna få pröfva sina krafter äfven på
världshändelserna; är historien »magistra vitæ», har hon sällan haft andra
tacksamma lärjungar än dem, som fått vatten på sin kvarn. Men
studiet af Englands ställning till de folkrättsliga spörsmålen i
gången tid saknar ej sin betydelse, om man vill förstå, hvad
som nu försiggår. Den engelska utrikespolitiken har, alla
skenbara inkonsekvenser till trots, långa traditioner, och den är
medveten därom. En svensk forskare (Dr Lydia Wahlström),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:21:17 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1916/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free