Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Världskrigets lärdomar och svenska armén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 223
det inträffade undandrager sig gifvetvis helt och hållet vårt
bedömande, och beträffande många andra fall, där vi äga viss kännedom,
måste äfven fackmän, som bedrifvit studier vid själfva fronterna,
medgifva, att fullt säkra hållpunkter för bedömandet af
erfarenheterna ännu saknas, i det åsikterna hos krigsdeltagarna själfva ofta gå
vidt i sär. Några upplysningar från verkligt auktoritativt håll finnas
af lätt förklarliga skäl i regel icke att tillgå.
Äfven om sålunda vår bristande kännedom om de faktiska
händelserna i många fall måste framkalla tveksamhet angående hvad
som är verklig, allmängiltig erfarenhet och hvad som har sin grund
i säregna omständigheter, dessa må nu vara att söka i
terrängförhållanden, folklynne, arméernas föregående utbildning, utrustningens
tillfälliga beskaffenhet eller dylikt, hafva dock vissa af de nyheter,
världskriget fört med sig, varit af så påtaglig natur och visat sig så
regelbundet återkomma äfven under de mest skiftande förhållanden,
att man med skäl kan anse deras allmängiltighet bevisad. Detta
gäller kanske mest materielfrågor. Ingen kan längre ställa sig
tveksam gent emot kulsprutornas, taggtrådens, handgranaternas, det tunga
artilleriets, flygvapnets och automobilträngens betydelse vid modern
krigföring. I viss mån gäller detta äfven utbildningen, i det man ju
ur krigshändelserna i flera fall erhållit nya måttstockar på hvilka
prestationer, som måste begäras af de olika truppslagen. Här får
man emellertid gå fram med försiktighet. Många af de rent
häpnadsväckande siffror rörande marscher, byggnadsprestationer o. d.,
som kolporterats ut af hänförda korrespondenter, hafva vid en
kritisk granskning visat sig antingen ej alls hållbara eller också
hänföra sig till rena undantagsfall. På det taktiska området växa
svårigheterna ytterligare på grund af de svagheter, som alltid vidlåda
rent subjektiva stridsskildringar, de enda som ännu så länge stå oss
till buds. Dock har t. ex. den nya form af krigföring, som
populärt kallas skyttegrafskrig, både visat sig förekomma så allmänt och
genom deltagares och iakttagares berättelser åtminstone till sin
defensiva del blifvit så allsidigt belyst, att man utan tvekan kan anse det
moget för att intaga sin plats på utbildningsprogrammen.
Men om också vår kännedom om krigshändelserna vore mindre
än hvad den verkligen är, synas försök att redan nu samla och så
godt sig göra låter utreda erfarenheterna med hänsyn till våra
förhållanden vara både önskvärda och nödvändiga. Det är för oss en
lifsfråga, att arbetet på vår armés krigsberedskap ledes i rätt riktning,
så att densamma i pröfningens stund icke oförberedd får möta en i
krigets skola upplärd och enligt dess lärdomar utrustad motståndare.
Den ståndpunkt, som 1914 framfördes af vissa bland
härordningsreformens motståndare — att man bör vänta med åtgärderna tills
erfarenheterna ligga fullt, klara — har sina rötter i en tid, då
möjligheten af en krigisk konflikt ansågs ligga i ett obestämdt fjärran och
har efter de sista årens utrikespolitiska erfarenheter säkerligen inga
förespråkare bland de ansvarsmedvetna männen inom något af våra
politiska partier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
