Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Kulturskatter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 237
Det bästa medel, man kan tillgripa, då det är fråga om att göra
en dyrbar samling känd i mera vida kretsar, är naturligtvis att
utgifva en fullständig och vetenskapligt kommenterad förteckning öfver
densamma. Detta har också flerfaldiga gånger under senare år blifvit
gjordt i vårt land. Från Kungliga Biblioteket, hvilket i detta
sammanhang närmast intresserar oss, ha sålunda utgifvits kataloger öfver
dess ytterst dyrbara, af dr Gustaf Berghman donerade Elzeviersamling,
som man kan beundra i bibliotekets visningssal, och öfver dess
likaledes synnerligen värdefulla samling af utländska inkunabler.
Ur allmän synpunkt än mera intressant än dessa båda katalogverk
är emellertid den med stor omsorg och lärdom utarbetade
förteckning öfver Magnus Gabriel de la Gardies samling af äldre
stadsvyer och historiska planscher, som för någon tid sedan
utgifvits af den ofvan omtalade inkunabelkatalogens författare, förste
bibliotekarien /. Collijn. Några ord om densamma torde därför här
vara på sin plats.
För några år sedan undersökte riksbibliotekarien E. W. Dahlgren
en på afdelningen »Utsikter» i Kungliga Biblioteket uppställd
foliovolym, hvilken dittills ej blifvit närmare uppmärksammad. Den nämnda
volymen befanns därvid innehålla en stor samling afbildningar af
bekanta städer och orter samt ett antal planscher öfver märkliga
historiska tilldragelser. Magnus Gabriel de la Gardies sigill i rödt
lack, hvilket fanns i nedre högra hörnet på frampärmens insida,
visade hvarifrån volymen härstammade. Hur den kommit i De la
Gardies ägo är däremot icke bekant. Under senare tid synes
samlingen aldrig ha blifvit rörd, och bladen befunno sig därför så godt
som undantagslöst i det yppersta skick.
Ur viss synpunkt är samlingen nära nog enastående: den omfattar
nämligen endast ett relativt ringa antal nummer, men bland dessa
möter man den ena sällsyntheten efter den andra, jå äfven flera
alldeles unika blad af det allra största värde och intresse. I främsta
rummet må här nämnas Antonio Tempestas präktiga vy öfver Rom
från år 1593, hvilken hittills endast varit känd i senare upplagor.
Det exemplar, som finns i den De la Gardieska samlingen, är således
ett unikum af dyrbaraste beskaffenhet, och det är med glädje man
erfar, att det kommer att utgifvas i en faksimileupplaga af vår främste
Romkännare, professor Henrik Schiick. Ytterst intressant är
äfvenledes Pirro Ligorios från 1574—75 härrörande rekonstruktion af det
antika Rom, ett verk, där flit och möda gått hand i hand med en
fritt arbetande fantasi för att skapa en bild af den mäktiga
världsstad, från hvars folk renässansens italienare med stolthet kände sig
härstamma. Till de intressantaste italienska bilderna hör också ett
stort träsnitt af Jost Amman, framställande den högtidliga ceremoni,
hvarmed Venedig hvarje år symboliskt firade sitt herravälde öfver
hafvet; som bekant for do.gen, omgifven af den stolta och rika
venezianska adelns främsta medlemmar, härvid i statsgalären Bucintoro
ut på Adriatiska hafvet och kastade en ring i vattnet för att därmed
besegla det förbund, som rådde mellan Venedig som hafvens härskar-
17. Svensk Tidskrift 1916.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
