Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Ålandsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydelse för oss redan i närmaste framtid. Och hvad
Ålandsbefästningarnas bibehållande och utbyggande efter freden
angår, så gäller därom Dagens Nyheters uttalande i februari
1908: »Vid ett sådant tillfälle blir hela Bottniska viken ett
mare clausum och vår Norrlandskust prisgifves åt fiendens
godtycke», detta senare om ej en då förstärkt flotta »genom
en fördjupad och af starkt fäste skyddad Väddö kanal
lyckades slå sig igenom, i hvilket fall denna flotta gifvetvis för
sina operationer i Bottenviken fordrade en bas af primär
natur, en dyrbar, af befästningar skyddad station å
Norrlands kust.»
Vi ha, med risk att trötta genom citat, sökt belysa de faror,
som ett befäst Åland innebär, nästan uteslutande med
vänsteruttalanden, som ej kunna jäfvas såsom tyskinspirerade eller
»militaristiska», åsyftande att väcka panikstämning som
underlag för militära anslagskraf. Frågan är för stor och
allvarlig för att neddragas i det öfverhandtagande partisplitet,
och de intressen, som här stå på spel, äro så oemotsägligt
svenska, att främmande synpunkter från polemiken om den
s. k. aktivismen ej kunna tillåtas att förrycka den offentliga
diskussionen i ämnet. De uttalanden, som den 17 maj gjordes
af ledande män från båda kamrarnas alla partier bekräftade
också på ett glädjande sätt, att det nu liksom 1908, »när
Åland förra gången skulle befästas», i själfva verket gäller att
»vi stå alla däremot». Hafva, som vissa uttalanden i utländska
tidningar tyckas ge vid handen, några tvifvelsmål därom
utomlands uppkommit till följd af felbedömning utaf en häftig och
partifärgad svensk presspolemik i ämnet, så borde väl dessa
tvifvel skingras genom riksdagens enhälliga enighetsdemonstration i
anslutning till utrikesministerns å regeringens vägnar afgifna
förklaring. I denna regeringsförklaring betonades ej blott
Ålandsfrågans vitala betydelse för Sverige och regeringens
skyldighet att — som den traditionella termen lyder — »med
uppmärksamhet följa denna fråga», utan därjämte gafs en af
riksdagspartiernas ledare med bifall och anslutning hälsad
utfästelse, »att intet kommer att underlåtas för att härvidlag
liksom på andra områden tillvarataga Sveriges rättigheter och
intressen».
Det vore utan ingående kännedom om det internationella
lägets möjligheter och faror förmätet af en utomstående att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
