Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Sverige och världskrisen för hundra år sedan och nu. Af Sam. Clason
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och intressen, men den understöddes öfvermåttan illa från en
stor del af dem, som stodo närmast till att gripa den under
armarna. Tyst motstånd eller öppen olydnad förlamade ofta
åtgärderna och omöjliggjorde sålunda, att rikets samlade kraft
med fasthet, målmedvetenhet och uthållighet sattes in för att
genomföra den politik, som valts. Häri låg den verkliga
anledningen till den »Sveriges delning», som beröfvade oss Finland,
östra Västerbotten och de Åländska öarna, och hvars
konsekvenser i olika hänseenden, icke minst med afseende på de
sistnämnda, nu visat sig så fyllda af faror. Ej blott negativt
utan äfven positivt ropar emellertid till oss krisen för hundra
år sedan sitt allvarsord om den nationella endräktens betydelse,
då landets hela välfärd står på spel. 1807—1809 förlamande
tvedräkt och splittring: som följd en tredjedel af riket förloradt!
1812—1814 enighet och kraft: som följd ett återupprättadt rike!
Det var på denna skillnad i det inre allt hängde; utåt var
politikens hufvudriktning som bekant vid båda tillfällena ganska
likartad. Säkert är i hvarje fall, att om inre tvedräkt skall
råda, har Sverige mycket små utsikter att ur den nu pågående
krisen rädda sitt framtida lif.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
