Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Det tunga artilleriet. Af H. Schmiterlöw
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det allmänna accepterandet af de fullt skylda artilleriställningarna
ansågs också en betydlig ökning af kastartilleriet nödvändig för
att kunna bekämpa dessa mål.
I Tyskland förutsåg man, att framstegen inom vapentekniken
skulle framkalla ett ännu flitigare användande af
fältbefästningar än förut och att dessa delvis skulle komma att utbyggas
så, att äfven 15 cm. haubitsen skulle stå maktlös. Efter 1906
fick man dessutom klart för sig, på grund af erfarenheterna
från Port Arthur, att kampen mot moderna befästningar med
pansar och betong skulle blifva synnerligen långvarig och
förlustrik med de dåtida anfallsmedlen. För Tyskland, som sedan
gammalt baserat sin krigföring på offensiv, var denna utsikt ej
särdeles angenäm, och man ansträngde sig därför att finna
medel till ett förkortande af anfallet mot fästningar. Sådana medel
fann man i 42 cm. haubitsen och den österrikiska 30,5 cm.
motormörsaren.[1] Härigenom vann man också, att de förut mot
de franska spärrforten afsedda pjäserna, 21 och 24 cm. mörsare,
kunde öfverföras till och utgöra den ofvan antydda behöfliga
förstärkningen af det tunga kastartilleriet.
Erfarenheterna från föregående krig ha alltmer bestämdt
påvisat behofvet af stora skottvidder för att kunna på långt håll
stoppa upp fienden, för att kunna beskjuta motståndskraftiga
mål på långa afstånd (t. ex. fiendens förbindelser, broar,
järnvägsstationer m. m.) och för att hålla det fientliga artilleriet nere
och därigenom möjliggöra egna truppers framskjutande till
lämpliga ställningar. Redan under boerkriget använde engelsmännen
sina tunga kanoner på 8,000 m. afstånd, och ryssarna hade
under 1904—05 års krig stor nytta af en del äldre kanoner med
8,500—9,500 m. skottvidd. De stora skottvidderna visade sig
mycket väl kunna utnyttjas med användande af fjärrledning,
och i Balkankrigen användes de tunga kanonerna med
utomordentlig framgång i det rörliga kriget på 8—10 km. afstånd.
Vid världskrigets utbrott voro alla stormakterna försedda med
moderna tunga fältkanoner af i allmänhet 10,5 cm. kaliber. Äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
