- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjette årgången. 1916 /
271

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOSTADSFRÅGAN UNDER KRIGSKONJUNKTUR 271

driftkostnader, utgifter för reparationer och underhåll, kol för
centralvärmeledningar o. s. v. — en utgiftsökning som
emellertid i och för sig vanligen blott torde utgöra en ringa bråkdel
af den fordrade hyresförhöjningen.

Den andra hufvudorsaken till byggnadsverksamhetens
afstannande och hyresstegringarna är att söka i försämringen af
fastighetskrediten. Redan före kriget var fastighetskrediten i flera
större städer ett bekymmersamt ämne. I hufvudsak torde
svårigheterna att erhålla fastighetslån till samma räntefot som förr
eller mot högt belägna inteckningar vara att återföra på dels,
naturligtvis, industriens allt hårdare konkurrens om det
disponibla kapitalet, dels ock den dåliga, för att icke säga helt
obefintliga organisationen af samverkan mellan bostadsproduktionen
och de kapitalkällor, som särskildt borde komma i fråga för
de mindre bemedlades bostadsbehof. Nu har kriget visserligen
medfört en betydande ökning af det lösa kapitalet inom landet,
men samtidigt ha också öppnats placeringsmöjligheter, som
måste té sig vida mera lockande än måttligt räntabla
inteckningslån. Man behöfver endast erinra om de enastående
utsikter, som erbjudit sig för försäkringsbolagen och andra stora
förmögenhetsförvaltningar att genom inköp af svenska
obligationer från utlandet till högst förmånliga kurser fondera sina
tillgångar. Att mycket betydande belopp, som eljest skulle
kommit den inhemska fastighetsmarknaden och
byggnadsverksamheten till godo, på denna väg flutit ur landet, torde stå utom
tvifvel. Observeras bör också, att byggmästarna med
byggnadskostnadernas stegring måste ställa större kraf på
fastighetskrediten än förut — hvilket endast är ett annat uttryck för att
ökningen af kapitaltillgången, såsom i förra häftet af denna
tidskrift påpekades, till följd af penningvärdets fall till stor del är
illusorisk.

Följden af materialprisstegringen och krisen inom
fastighetskrediten är naturligt nog, att den privata företagsamheten
af-håller sig från nybyggnader. De ökade ränteutgifterna — där
lån öfverhufvud kunna erhållas — och de likaså betydligt
stegrade byggnadskostnaderna betinga ju hyror, som ligga afsevärdt
öfver nuvarande hyresnivå, och vid återinträdande af normala
förhållanden blir huset en dålig affär. Stagnationen inom
byggnadsindustrien i förhållande till folkökningen är, som följande
siffror från ett 30-tal större städer visa, betydande:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:35:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1916/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free