Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Kyrkopolitiska riktlinjer. Af K. B. Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284 K. B. WESTMAN
hopsnörd och afstängd kyrkogestaltning medför icke mindre
faror, fastän på andra håll; man menar med Eklund och
Billing, att en »enhetlig gestaltning af lifvet» är den högre
principen, och vill icke utan nödtvång låta sig drifvas in i
isolering. Äfven i Norge, där motsvarande konservativa riktning ju
nått längre och bl. a. lyckats skapa en privat teologisk fakultet,
ha dessa sträfvanden på sista tiden visat sig vara starkt på
retur, ehuru den norska kyrkan är afsevärdt strängare bunden
vid staten än den svenska.
Det kyrkopolitiska program, som representeras af Waldenström,
inrymmer vid sidan af de frikyrkliga församlingarna, vid hvilka
den egentliga religiösa digniteten är fäst, äfven en officiell
kyrkoorganisation, som är enbart ett »statsreligionens» organ, en
institution för »tillvaratagande af statens religiösa intressen». Hans
stora anklagelse mot kyrkan är, att den icke vill medge, att
den är en statsinstitution och ingenting vidare; reducera den
till detta, och den har fått sin rätta plats; de frikyrkliga
församlingarna kunna så få sitt tillbörliga erkännande som
representerande Kristi kyrka i Sverige. Man ser ju, huru häremot
icke allenast kyrkans historia och traditioner utan äfven just
dess religiösa principer uppresa sig: det vore för den att direkt
svika sin kallelse, om den läte reducera sig till »en del af
staten» och ingenting annat.
Från kyrkligt håll har bland en hel rad andra problem äfven
förhållandet till de frikyrkliga tagits upp af doc. E. Linderholm
i en skrift om Det svenska kyrkolifvets reorganisation
(F- G. Askerberg, Upsala 1915, pris 1:75), försedd med en
sakkunnig historisk inledning. Teologiskt sedt ligger det L. om
hjärtat, att nyare teologiska åskådningar skola få tränga igenom
i förkunnelse och undervisning; organisatoriskt sedt, att de
religiösa krafter, som 1800-talets väckelse och den
Waldenströmska rörelsen satt i gång, bli för kyrkan tillvaratagna. Han
rekommenderar därför varmt den idé, som kyrkoherde Stadener
1913 motionsvis framförde i riksdagen: de frikyrkliga
församlingarnas inorganisering i kyrkan genom lagligt utrymme inom
denna för personella församlingar och predikanternas invigning
till en lägre prästgrad (»diakoner» i en annan mening än den
nuvarande). Det ser emellertid ej ut, som om denna idé skulle
slå igenom. De frikyrkliga afvisa den i allmänhet, då de i sin
nuvarande ställning äro mera oberoende. Äfven från den folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
