Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Världskrigets förlopp. Serbiens eröfring. Af Sune Bergelin - Slutakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDSKRIGETS FÖRLOPP 299
der gick Stepanovitsj tillbaka mot Nisj och Leskovats. Måhända
har den Mackensenska armégruppens framträngande varit
anledningen till att serberna ej vågade kvarstanna vid bulgariska
gränsen i sina starka ställningar.
Längst i nordost vunno bulgariska afdelningar den 27
oktober förbindelse med den tysk-österrikiska Orsovagruppen, som
den 23 gått öfver Donau- Härmed var den första bryggan
slagen öfver Balkan, och redan den 30 oktober gick den första
ammunitionstransporten söderut på Donau från Orsova.
De serbiska hufvudkrafterna trängdes nu allt mer och mer
ihop. Efter sega arriérgardesstrider måste serberna den 5
november släppa Nisj och Leskovats samt den 7 Krusjevats; vid
denna tid var hela serbiska Moravas del upp till Usjitse
äfvenledes i Mackensens våld.
Under veckan 7—14 november gjorde serberna ett våldsamt
försök att bryta sig igenom öfver Leskovats (se skissen). Detta
misslyckades och inför det starka trycket från norr och
nordost måste serberna vika i riktning mot Pristina.
Nu började allvarliga upplösningssymtom att visa sig inom
den serbiska armén. Denna hade numera att stödja sig enbart
på en tillförsel från Adriatiska hafvet, som ju var fullständigt
ineffektiv. Intill början af november hade — det må
framhållas — serberna under det skickligt ledda återtåget slagits
tappert och utan att någon upplösning af armén kunde
förmärkas. Förlusterna hade dock varit synnerligen stora.
Ett sista genombrytningsförsök lyckades dock den serbiska
ledningen få till stånd. Medan delar af armén i bergstrakterna
norr om Mitrovitza samt norr och nordost om Pristina sökte
uppehålla fienden, vräktes hufvudkrafterna den 16—18
november mot sydost mot linjen Gilan-Feritsovitsj (se skissen) i hopp
om att kunna bryta igenom öfver Skoplje. Detta misslyckades,
i stället bröts det serbiska motståndet de följande dagarna
öfverallt, och de serbiska arméerna ledo i slaget å Kossovopolje ett
grundligt nederlag, som beseglade landets öde. 50 å 60 tusen
fångar och en myckenhet krigsmateriel togos. Pristina besattes
den 23. Koewess’ norra kårer hade redan den 19—21 satt sig
i besittning af norra delen af Sandsjaket.
Med segern å Kossovopolje ansåg tyska högkvarteret fälttåget
i Serbien afslutadt. Centralmakternas arméer hade tagit 100,000
fångar och 500 pjäser. Emellertid hade bulgarerna icke släppt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
