Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Förvirringen i inkomstbeskattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 313
I afseende på reformens riktning gå meningarna antagligen som
vanligt mer i sär än beträffande dess behöflighet; och det skulle
behöfvas en lång artikel för att blott skissera linjerna för
reformarbetet. Skatteskalor och skattegränser äro tyvärr alltid i hög grad
smaksaker, och det må vara nog sagdt därom, att en betydlig starkare
progression än i den nuvarande inkomst- och förmögenhetsskatten
säkerligen väl går för sig, om man blott aktar sig att göra större
grupper än för närvarande skattefria. I öfrigt har man kanske lof
att säga, att ett par af de framlagda propositionerna ge antydningar
om de viktigaste behöfliga ändringarna, ehuru reformerna icke kunnat
verkställas redan nu.
Ett af dessa löftesrika nya uppslag är det förslag till s. k. direkt
lyxskatt, som utarbetats af kammarrättsrådet Carleson och som i
verkligheten är en mycket viktig modifikation af
inkomstbeskattningens principer, i det att förslaget vill ge befrielse från skatt för
den del af inkomsten som sparas. Den närmaste praktiska
motiveringen till detta förslag är, att de moderna skatteformerna, med
sin starka progression och sin differentiering gent emot
förmögenheten, afgjordt rikta sig mot kapitalbildningen, sedan den en gång
kommit till stånd; det är då mycket önskvärdt, att man uppmuntrar
till sparande åtminstone i den stund sparandet sker — faran af
alltför hårda skatter på sparandets följder minskas därigenom betydligt.
Emellertid har planen äfven en principiell, djupare motivering,
nämligen på så sätt att den inkomst, som icke »disponeras» utan sparas,
i sinom tid blir beskattad när utgiften en gång kommer till stånd,
eller eljest dess afkastning, om den kapitaliseras för all framtid.
Den främste nu lefvande teoretikern på inkomstbegreppets område,
den amerikanske nationalekonomen Irving Fisher, har visat, att en
dubbelbeskattning uppstår, om man träffar den sparade inkomsten
på samma sätt som den disponerade eller utgifna.
I ett annat af de framlagda skatteförslagen, det som behandlar
krigsmaterielskatten, har en hel del andra reformlinjer i
inkomstbeskattningen kommit fram. En af dessa är öfvergifvande af den
princip, som införts 1910 och som drifvits till en ovanlig höjd i
värnskatten, nämligen att skapa ett taxeradt belopp sammansatt af hela
inkomsten och en viss del (Y60 i inkomst- och förmögenhetsskatten,
Y! o i värnskatten) af förmögenhetsvärdet; meningen är därmed
påtagligen att differentiera skatten på sådant sätt, att
förmögenhetsinkomsten drabbas hårdare än arbetsinkomsten. Detta uppnås
emellertid endast mycket klumpigt på det sättet, särskildt af två skäl.
För det första utgår skatten icke efter förmögenhets inko m sten
utan efter förmögenheten; och i de fall då förmögenhetens afkastning
är mindre eller mer än normal, kan resultatet därför bli mycket
olämpligt. För det andra verkar det gamla systemet rent
skattetekniskt olyckligt, därför att tillägget af förmögenhetsdelen ökar icke
blott det taxerade beloppet utan vid en progressiv skatt därmed äfven
den skatteprocent, som utgår på detta större taxerade belopp. I
värnskatten skapar en förmögenhetsinkomst på exempelvis 10,000 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
