Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - En japansk diplomats memoarer - Kriget och den engelska fackföreningspolitiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 321
lades och konsoliderades den nya stormaktens förhärskande ställning i
Kina, som under det nu pågående kriget afslöjats i all sin oomstridda
styrka, under det England till största delen förlorat sin gamla position
i den yttersta Östern med mycket osäkra utsikter att någonsin återfå
den. Pooley vill dessutom göra gällande, att de svårigheter för
Tysklands expansion i Kina, som den engelsk-japanska politiken innebar,
varit en mycket viktig faktor i den tysk-engelska motsättningens
utveckling. Det engelska samgåendet med Japan skulle, enligt Pooley,
ha sitt raison d’et re såsom nödvändigt för tryggande af Englands
europeiska existens. Men han synes — förklarligt nog — något osäker,
om Japans insats i det pågående stormaktskriget verkligen uppväger
de offer, hvarmed den köpts. För en utomstående iakttagare vill det
synas, som om det i främsta rummet vore Salisburys och Lansdownes
politik —• man behöfver därvidlag alls ej förglömma Tj^sklands
anslutning till Ryssland-Frankrikes påtryckningsdémarche före
Shimonoseki-freden — som sätter Japan i stånd att i den nuvarande världskrisen
spela tertias gaiiäens, under det att ett inom sig sönderslitet Europa
hänger sig åt sitt blodiga spel, där den västerländska odlingens
framtid kan komma att utgöra insatsen.
De många mer eller mindre värdefulla telegrammen
från krigsskådeplatserna med hvilka tidningarna
aflas att fylla sina spalter, vanligen till ringa
upp-byggelse för sina läsare, ha alldeles trängt åsido underrättelserna
om de ofta betydligt viktigare förändringar, som i världskrigets skugga
äga rum i både kämpande och neutrala staters inre lif.
Hvad särskildt England beträffar, synes det väldiga yttre trycket
ha påskyndat den jäsningsprocess inom det engelska samhället, som
under det senaste decenniet på flera områden kunnat iakttagas. I
denna tidskrift ha redan framhållits exempel på den allmänna
omdaning af traditioner och åskådningar, som nu pågår inom det i så
många afseenden hittills andligt isolerade öriket och som säkerligen
i sin fullbordan kommer att framstå såsom det icke minst märkliga
resultatet af det stora kriget i början på 1900-talet. Att dessa »1914
års idéer» på det närmaste komma att beröra arbetarvärlden och
dess intressen, och att här striden mellan gammalt och nytt måste
få en särskildt våldsam karaktär har redan visat sig.
Af icke minsta intresset härvidlag äro onekligen verkningarna
på den gamla klassiska, engelska fackföreningsrörelsen, hvilken redan
innan kriget syntes hårdt ansatt af framstormande nya krafter —
förvisso af annat slag än dem som kriget framkallat — och hvars
befästningar nu falla den ena efter den andra för den nationella
själfuppe-hållelsedriftens ovillkorliga kraf på effektivitet inom alla områden
på hvilka statens väl och ve äro beroende.
Den gamla engelska fackföreningsrörelsens metoder voro, och äro,
i hög grad behärskade af hänsyn till dess kärntrupper, de
yrkes-utbildade arbetarna, hvilkas intressen ofta stå i skarpaste motsats
till deras »klassbröder» grofarbetarnas. Det är detta faktum, som
Kriget oeh den
engelska
faekför-eningspolitiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
