Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Krigskartor ur Times
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32tf DAGENS FRÅGOR
och korrespondensmaterialet. Fortfarande äger dock detta, ej minst
på det militära området, sporadiskt fullt samma betydelse som förr,
och i fråga om pådrifvandet af krigsadministrationen har tidningen
under kriget skrifvit några af de främsta bladen i sin historia.
Det var under rysk-japanska kriget som Englands främste nu
lefvande militärpolitiske skriftställare, Repington vann sin stora
berömmelse med den lysande, fortlöpande kommentar i The Times’
spalter, som baserades på ett ojämförligt rikligare material än som
nutida krigscensur medger. Man må minnas att under sjökrigets första
skede t. o. m. en ined trådlös telegraf försedd ångare, förhyrd af
tidningen, for omkring på krigsskådeplatsen mellan de stridande
eskadrarna, som dock ej länge tolererade denna högsta och sista fas af
forna tiders krigskorrespondensskap. Repington delade med professor
Hjärne äran af att redan före krigsutbrottet ha förutsett konfliktens
utgång, och de i resp. The War in the Far East och Östanifrån
omtryckta artiklar ha från januari 1904 ur The Times och Svenska
Dagbladets spalter äro ännu i dag klassiska exempel på journalistik af
allra högsta rang.
Af särskildt intresse för åtskilliga af de diskussioner, som
framkallats af det stora världskriget, äro emellertid en del senare
artiklar af Repington, nämligen de i hvilka han under början af 1911 i
The Times fastslog såsom en gifven sak att under det kommande
stora kriget Relgiens neutralitet icke skulle respekteras. Han fastslog
där inför den engelska opinionen att de förutvarande meningarna om
den tyska strategien i ett krig med Frankrike, som fått ett typiskt
uttryck i Stavenhagens Militärgeographische Skizzen von den
Kriegs-schauplätzen Europas (1898), nu voro ogiltiga. Nu tydde allt på alt
Relgiens territorium ej skulle bli orördt. Det var ej blott ur von
Falkenhausens Der grosse Krieg der Jetztzeit (1909) han drog denna
slutsats utan — i likhet med franska militära skriftställare — ur hela
komplexen af militärpolitiska fakta och nödvändigheter, de hvilka på
sitt sätt framkommo i dåvarande utrikesministern Ehrensvärds
vittnesbörd i riksdagen 1912 om huru i Belgien »rådde en dof känsla
af oro för att Relgiens slätter, som så ofta under det förflutna druckit
blod af så många skilda nationer, ännu en gång skulle bli den
valplats, där Europas öden kommer att afgöras» (se Försvarsfrågan, en
handledning, utg. af Svensk Tidskrift, sid. 142). Repingtons artiklar äro
omtryckta i hans Essays and criticisms (1911), och de äro högst
märkliga som uttryck för huru ledande engelsk opinion fullkomligt
accepterade som konkret eventualitet den inmarsch i Relgien, hvilken
sedermera kommit att spela en helt annan roll i engelsk politik. Det
var också då som Repington, .vid behandlingen af Tysklands militära
problem, talade om huru Tysklands läge hade gjort en defensiv strid
allt mindre hoppfull och i stället skapat ett öfvermäktigt behof af
snabba afgöranden. Han utlade också huru »tanken på möjligheten af
ett krig på två fronter som en mara trycker de tyska strategerna, en
mara som inte blir så lätt att befria sig från, när man betänker den
fart med hvilken Ryssland efter 1905 skapat nya arméer». — De här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
