- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjette årgången. 1916 /
352

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Henrik Schücks Shakspereverk. Af O. Wieselgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

litteraturhistorikern Charles William Wallace’s betydelsefulla forskningar
i detta ämne. Dessutom har Schück här haft tillfälle att
använda ett nytt och viktigt dokument till det dåtida Londons
lokalhistoria, nämligen den af John Norden år 1600 i koppar
stuckna Londonvy, som tillhör den Delagardieska samlingen i
Kungliga Biblioteket (jämför härom denna tidskrift, häft. 3 af
innevarande årgång, sid. 239). Alla dessa Schücks
undersökningar äro för öfrigt rika på synpunkter och kombinationer,
som bidraga till kännedomen dels om Shaksperes
författarverksamhet, dels äfven om hans samhällsställning och hans roll i
dåtidens litterära lif. Skulle man särskildt vilja framhäfva något
parti, som förtjänar att läsas med koncentrerad
uppmärksamhet, så är det framställningen af den Elisabethanska teaterns
scenkonstruktion. Det är i själfva verket alldeles omöjligt att
förstå Shakspere utan att känna till denna, ty hans dramer äro
af helt naturliga skäl skrifna med hänsyn till de möjligheter
för utförande, som den dåtida teatern erbjöd, och mycket af det
som en modern läsare finner egendomligt får sin fulla
förklaring, då det betraktas i relation till dåtidens sceniska praxis.

Om Shaksperes biografi finnes, som vi veta, icke särdeles
mycket att säga. Den enda episod i Shaksperes tidigare lif,
om hvilken vi äga fullt säker kännedom, är hans mystiska, år
1582 ingångna äktenskap med den åtta år äldre
landtbrukaredottern Anne Hathaway, detta alla moraliserande engelska
Shakspereapologeters svåra crux, som onekligen utgör en för
skaldens anseende ganska komprometterande episod. Mindre
väl bestyrkt är traditionen om hans mellanhafvande med ägaren
till det i närheten af Stratford belägna godset Charlecote, sir
Thomas Lucy, på hvilkens ägor han skall hafva blifvit beträdd
med tjufskytte; detta och de obehag, han därigenom ådrog sig,
skulle i sin ordning ha utgjort den hufvudsakliga orsaken till
att han lämnat sin hemtrakt och begifvit sig till London för
att bryta sig en ny bana. Med vår kännedom om Shaksperes
första Londontid är det däremot särdeles klent beställdt.
Faktiska uppgifter saknas helt och hållet, och de traditioner, som
fortlefvat till senare tider, göra knappast intryck af trovärdighet.
Först då Shakspere börjat skapa sig ett namn och vunnit sina
första framgångar finner man honom omtalad i den samtida
litteraturen. Men uppgifterna äro knapphändiga och ofullständiga,
och ingen mera kritiskt anlagd forskare torde våga sig på att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:21:17 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1916/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free