- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjette årgången. 1916 /
353

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Henrik Schücks Shakspereverk. Af O. Wieselgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med ledning af dem rekonstruera Shaksperes privatlif och bygga
upp teorier om gången af hans inre utveckling. Schück håller sig
allt igenom på verklighetens mark och ställer sig skeptisk gent
emot alla hittills gjorda försök att komma Shaksperes
personlighet inpå lifvet. I frågan om sonetternas värde för Shaksperes
biografi intager Schück äfvenledes en afvisande ståndpunkt;
gent emot alla teorier, som baserats på den af Wordsworth och
sedermera af många andra forskare företrädda uppfattningen att
sonetterna äro »nyckeln till Shaksperes hjärta» ställer han det
på ovederlägglig litteraturhistorisk analys grundade faktum att
Shaksperes lika väl som alla öfriga samtida skalders sonetter
i det väsentliga äro att fatta som litterära pasticher, i hvilka
möjligen ett eller annat drag kan sammanhänga med
verkligheten men där det mesta är rent långods. Schück står här på
samma ståndpunkt som den utmärkte engelske
litteraturhistorikern Sidney Lee, hvilken i sitt för några år sedan utgifna
arbete om den franska renässanslitteraturens inflytande i England
uppvisat talrika öfverensstämmelser mellan Shaksperes sonetter
och den samtida franska diktningen. »Det är ofattligt», säger
Schück, »huru män med verklig smak kunnat tro, att den
skald, som i Hamlet, Julius Caesar och andra dramer gifvit ett
så äkta uttryck åt själens djupaste rörelser, skrifvit några
själfbekännelser i den snirklade, affekterade stil, i hvilken sonetterna
äro affattade.» Tid efter annan dyker visserligen teorien om
deras själfbiografiska karaktär upp igen — helt nyligen har
exempelvis norrmannen Chr. Collin brutit en lans för den i en
artikel i Samtiden — men från vetenskaplig synpunkt måste den
icke desto mindre betraktas som vederlagd.

Framställningen af sonetterna afslutar första delen af Schücks
arbete; den andra är helt och hållet ägnad åt analysen af
dramerna. Att ingå på en detaljerad redogörelse för allt hvad som
här framlägges för läsaren är af lätt insedda skäl i detta
sammanhang icke möjligt. Det skulle också vara tämligen
öfverflödigt, ty intet referat skulle kunna göra full rättvisa åt den
kombination af lärdom och skarpsinne, som sätter sin prägel
på hela framställningen. Endast några punkter, som synas
äga ett särskildt intresse, må här påpekas.

Det populäraste af Shaksperes tidigare dramer, Richard III,
hvilket redan af samtiden högt beundrades och som äfven i
senare tid mycket ofta gått öfver scenen — bland annat har det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:21:17 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1916/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free