Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Henrik Schücks Shakspereverk. Af O. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af den egentliga handlingen, som man här märker författarens
genialitet. Att Shakspere vid denna tidpunkt ännu ej funnit
sig själf och alldeles icke var på det klara med sina
konstnärliga sträfvanden är ju för öfrigt helt naturligt. Till denna
osäkerhetens och trefvandets period förlägger Schück äfven det
verk, som kostat kommentatorerna värre möda än något annat
af Shaksperes dramer, nämligen Troilus och Cressida. Den
äldre kritiken hade sitt eget sätt att lösa dess problem: då det
å ena sidan obestridligen var synnerligen dåligt som tragedi
betraktadt men å andra sidan såsom skrifvet af Shakspere
borde vara ett mästerverk, valde man efter många funderingar
den utvägen att förklara det som en kvick och satirisk komedi,
i hvilken Shakspere för att begagna Hagbergs uttryck »kastar
handsken åt Homeros». På det sättet var Shaksperes
författarära räddad, och man kunde med godt samvete lägga stycket
åt sidan för att öfvergå till dagordningen. Men en senare
generation af kritici har icke kunnat finna sig belåten med detta
tillvägagångssätt utan gripit sig an med en förnyad
undersökning af dramat. Brandes har på detsamma tillämpat sin
biografiska metod och däraf bringats att hänföra det till tiden
omkring 1607, d. v. s. till de stora tragediernas period och i
omedelbar närhet af Macbeth och Kung Lear. Han betraktar det
ej som något mästerverk men väl som ett af de viktigaste
dokumenten till kännedomen om Shaksperes inre historia. Samma
åskådning återfinnes äfven hos exempelvis Ten Brink. Andra
kritici däremot, datera det till tiden omkring 1603, så särskildt
Edward Dowden, hvilken ställer det i samband med Lika för
lika. Schück däremot påpekar de talrika drag, som
karakterisera dramat som ett ungdomsverk och betonar starkt dess
beroende af de medeltida källor, från hvilka själfva fabeln
är hämtad; men äfven han har frapperats af den rent
misogyna hätskhet, hvarmed Cressidas karaktär är tecknad, och
framkastar tanken att man här har att se en reminiscens
från en personlig erfarenhet, om hvilken en om än ganska
oviss uppgift föreligger i ett rätt obskyrt arbete från år 1594.
Ur konstnärlig synpunkt bedömdes i hvarje fall dramat
synbarligen redan af samtiden som misslyckadt, och vi ha ingen som
helst anledning att revidera denna uppfattning.
Af verken från den första perioden af Shaksperes stora
diktning har Schück särskildt ägnat sin uppmärksamhet åt Romeo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
