Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5
- Henrik Schücks Shakspereverk. Af O. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Julia; framför allt fäster man sig därvid vid de slutord, i
hvilka han sammanfattar hela stämningen i detta underbara
verk. Det är ögonblickets intensiva och koncentrerade lycka,
som här ställes i motsättning mot den måttfulla och lugna
harmoni, som skapas af lifvets långvariga erfarenhet och
krönes af resignationens milda vishet. Shakspere, som vid slutet
af sin lefnad skulle skönare än någon annan prisa den senare,
står här ännu på en helt annan ståndpunkt. Dramats lifsnerv
finner Schück uttryckt i de ord, som Romeo yttrat, då han
blifvit vigd vid Julia:
— — — Låt sorgen komma
med all sin tyngd. Den kan ej väga upp
minutens fröjd.
Därför har Romeo och Julia med sin våldsamma koncentration
af högsta glädje och högsta smärta alltid varit ungdomens drama
och skall alltid förblifva det. »Den högsta lyckan är minutens
barn, och de som vilja nå den få vara beredda att köpa den
för dess värde.»
Det nästa stora steget i Shaksperes utvecklingsgång
sammanfaller i Schücks framställning med författandet af Richard II,
där man för första gången finner, att själfva karaktärsteckningen
intresserat skalden på ett helt annat sätt än någonsin förut.
Marlowes sista drama, Edward II, var antagligen dess närmaste
förebild, men Shakspere har nått långt öfver förebilden både i
dramatiskt lif och i psykologisk sanning. I Schücks skildring
påpekas, hur redan i detta verk Shaksperes största egenskaper
börja visa sig. I det samtidigt skrifna dramat, Konung Johan,
möter man samma drag af växande genialitet i en gestalt,
nämligen bastarden Faulconbridge. Men till full utveckling når
hans snille först med Köpmannen i Venedig. I detta verk
finner man alla de stora egenskaper, som karakterisera Shakspere
under hans tidigare period: den fina psykologien, den
utomordentliga karaktärsteckningen, det glada lynnet och den ljusa
lifsåskådningen. Än mera glansfullt framträda dessa drag i det
verk, som sammanfattar allt hvad Shakspere under sin lyckliga
ungdomstid kunde åstadkomma, nämligen Henrik IV. Med
detta drama öfvergår Shakspere för en tid till komediens
område. Bland de verk han under denna tid skapade fäster Schück
sig särskildt vid Som ni behagar, där den melankoliske
drömmaren Jacques utgör en om än vag och ofullkomlig förstudie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:21:17 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1916/0364.html
