Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Kina under världskriget. Af Carl G. Taube
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINA UNDER VÄRLDSKRIGET 367
publik, svårigheterna vid nytt presidentval etc., allt detta var
onekligen skäl, som för en utomstående syntes nog så vägande.
Ett sällskap bildades med uppgift att göra propaganda för
monarkiens införande, och till sällskapet slöto sig, hette det i deras
press, samtliga inflytelserika personer i hela Kina. Redan nu
höjdes emellertid röster, som opponerade sig mot den nya
rörelsen. Främst bland dessa märktes den sedan revolutionen väl
kände politikern Liang-chi-chao, som i en utmärkt, af honom
själf både på engelska och kinesiska skrifven artikel påpekade
vådorna och olägenheterna af en ändring i konstitutionen. Men
ingenting hjälpte. Det ofvan nämnda sällskapet — Chou an
huei, ordagrant »Sällskapet för fredens bevarande» — spred
sig oerhördt hastigt, åtminstone att döma efter rapporterna i
dess egen press. Otvifvelaktigt hade sällskapet redan nu en
slags halfofficiell ställning och hjälptes af statsmakten i sin
propaganda. Så t. ex. stiftades i Peking ett annat sällskap med
uppgift att verka för republikens bevarande. Detta upplöstes
med maktspråk, under förevändning, att som redan ett sällskap
fanns med ändamål att diskutera den lämpligaste statsformen,
så hade det nya sällskapet intet existensberättigande, och
medlemmarna uppmanades att ingå i det gamla, om de önskade
diskutera saken!
Så fortgick agitationen under officiell protektion i ett par
månader. I hvad mån protektionen utsträckts till påtryckning, är
för en utomstående svårt att bedöma. Att sådana fall
förekommit torde emellertid vara oförnekligt. Resultat började också
snart att visa sig i form af till Peking telegraferade resolutioner
från alla de olika slags klubbar och sällskap, hvarpå Kina
öfver-flödar. De i hvarje stad förekommande köpmansföreningarna
eller handelskamrarna, ämbetsmän, officerare, lärda män,
muhammedaner, mongolprinsar, kinesiska köpmän i utlandet, alla
telegraferade till Peking och påyrkade införandet af en
konstitutionell monarki. Och Yuan svarade till en början mildt
förebrående, att han genom folkets förtroende blifvit vald att vakta
den republikanska konstitutionen, och således ej kunde tänka
på att ändra den, samtidigt som han naturligtvis måste böja sig
för folkets vilja. Till sist anlände telegram från samtliga
provins-guvernörer, där de äfvenledes påyrkade en ändring i
konstitutionen. Och presidenten »böjde sig för folkets vilja» och
föranstaltade en slags folkomröstning, till en början afseende att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
