Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Japan och »Ostasiens Monroedoktrin»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 387
och med mindre förvåning, finna, att de samtida händelserna i
Ostasien alldeles ställas i skuggan af den väldiga kampens skiften på
Europas egen jord.
I själfva verket är ju detta ej att undra på. Politiskt intresse för
oss ha händelserna i Ostasien närmast från synpunkten af den
återverkan de kunna tänkas få på Europas förhållanden; och våra
ekonomiska intressen i Ostasien äro numera visserligen icke m7, men i
alla fall af underordnad betydelse. Härtill kommer svårigheten att få
allsidiga och tillförlitliga underrättelser. Från Japan kommer intet, som
ej tjänar den japanska politiken; därtill är den japanska censuren allt
för energisk och den japanska pressupplysningsverksamheten alltför
durkdrifven. Nyhetsförmedlingen från Kina ligger liksom själfva
telegrafkablarna i ententens händer, och svårligen lär man släppa igenom
underrättelser, som alltför illa rimma sig med den japanska
bundsförvantens intressen eller som alltför klart belysa dennes framgångar
i Ostasien öfver sina icke-tyska medtäflare i Europa. För
kännedomen om det verkliga läget är man i främsta rummet hänvisad till
den f. ö. ganska omfångsrika amerikanska litteratur —
tidskriftsuppsatser och böcker — som nu under kriget sett dagen. Det är i
främsta rummet ett par dylika — Japan and America af Carl
Crow och Japanese Expansion and American Policies af James
Francis Abbott, båda tryckta i New York 1916 — hvilka bilda
utgångspunkten för den framställning, som här skall lämnas.
I ett föregående häfte (sid. 317 ff.) har framhållits, att i det
engelskjapanska samarbetet de rikaste frukterna otvifvelaktigt skördats af
Japan. Genom 1902 års allians och ej minst genom den ekonomiska
samverkan, som blef en följd af den politiska, möjliggjordes för Japan
att sätta en bom för de ryska planerna i Ostasien och att eventuellt
afkoppla den ryska expansionsdriften mot de känsligaste delarna af
bundsförvantens välde i andra delar af Asien. Genom engelskt kapital
har också, såsom amerikanska författare framhålla, Japan satts i stånd
att skapa den ställning i Kina på det ekonomiska området, som det
intog redan vid stormaktskrigets utbrott, och därvid lyckats att fullständigt
utmanövrera den amerikanska handeln ur södra Mandschuriet och att
allvarligt reducera äfven den brittiska handeln och sjöfarten i Kina.
Med utomordentlig målmedvetenhet och skicklighet har den
japanska diplomatien också förstått att utnyttja den genom det ryska kriget
vunna maktställningen i den fjärran Östern. Genom de 1907 och de
följande åren med Frankrike, Förenta Staterna och Ryssland afslutade
status-quo-aftalen har den begagnat den genom Hay inaugurerade »öppna
dörrens» politik för att fjättra och tillbakahålla de västerländska
med-täflarnas aktion i Kina och särskildt genom öfverenskommelser med
Ryssland skapat möjligheter för en närmare japansk-rysk entente.
Under lojalt uppfyllande af sin förbundsplikt med England har Japan
redan vid det pågående stormaktskrigets början satt sig i tillfälle att
genom eröfringen af Kiautschau ej blott släcka sin hämndtörst för
Shimonoseki-freden utan äfven oskadliggöra den återstående och på
grund af sin uppblomstrande handel kanske mest fruktade medtäfla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
