Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Japan och »Ostasiens Monroedoktrin»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388 DAGENS FRÅGOR
ren om inflytandet i Kina — Tyskland. Därjämte kan man under
och efter den stora omhvälfningen i Kina skymta Japans hand i
allt, som kunde öka den inre förvirringen och därmed försvaga rikets
motståndskraft mot påtryckning och åverkan utifrån. Därmed liksom
genom den diplomatiska och militära kampanjen mot rivalerna var
fältet beredt för det stora slaget för hegemonien i Kina, och detta
lät heller icke vänta på sig.
l januari förlidet år framställde, som bekant, Japan till Kina en serie
fordringar, hvilka, genomförda i sin helhet, skulle gjort det kinesiska
riket — politiskt och ekonomiskt — till en japansk intressesfär. De längst
gående fordringarna lyckades man visserligen ej genomdrifva. Men
hvad som medgafs är tillräckligt för att fullständigt konsolidera Japans
ställning å Shantunghalfön samt i södra Mandschuriet och södra inre
Mongoliet, liksom att för framtiden omöjliggöra hvarje upplåtande åt
annan makt än Japan af öar eller hamnar vid Kinas kust. De
framgångar Japan alltsedan rysk-japanska kriget och särskildt »under
skydd af» stormaktskriget vunnit i Kina måste för det närvarande
anses betyda de europeiska medtäflarnas mer eller mindre fullständiga
utmanövrerande från täflingsplatsen i Ostasien, betydelsefullast
däribland Englands tillbakaträngande från den ställning det af gammalt
där innehaft.
Vid förverkligandet af sin ostasiatiska politik har den japanska
statskonsten knappast motsvarat de höga humana och etiska ideal, som
utgöra den oundgängliga kosten — icke minst för de neutrala
åskådarna — vid hvart och ett af ententestatsmännens politiska
symposier. Crow uppräknar i sin bok en ganska artig rad af öfvergrepp
från Japans sida mot dess skyddsling Kina och framhåller särskildt
i sin skildring af anfallet mot Tsingtau åtskilliga åtgärder, som blott
till graden men ingalunda till arten äro skilda från det tyska
infallet i Belgien. Vid Öfverlämnandet af de såsom strängt
konfidentiella angifna fordringarna till Kina drog man sig icke för att i en
samtidigt bundsförvanterna tillställd sammanfattning lämna dessa i
okunnighet om de mest vidtgående och betydelsefulla. Efter allt att
döma har det också gnisslat ej så litet i samarbetet mellan London
och Tokio, ehuru man i England under nuvarande förhållanden fått
låta udda vara jämnt, allra hälst med hänsyn till Japans
oumbärlighet för fortsatt krigisk aktion från Rysslands sida.
För att särskildt på det ekonomiska området utnyttja den vunna
ställningen i Kina är emellertid det fattiga Japan i trängande behof
af kapital. Närmast synes man här räkna på Amerika. Japans
Rothschild, baron Shibusawa, har besökt Förenta Staterna lör att under
det måhända mera välmenta än lyckade slagordet »American money
and Japanese brains» intressera det amerikanska kapitalet för den nya
eran i Kina. Vid återkomsten till Japan tillkännagafs, att Shibusawas
mission lyckats. Huru härmed i verkligheten förhåller sig, må lämnas
osagdt. Röster ha icke saknats för ett amerikanskt-japanskt
samgående i Kina. Den japanvänlige Abbott — tidigare lärare vid
marinakademien i Tokio — förordar i sin boks slutkapitel samverkan mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
