Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - De allierade och Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398 DAGENS FRÅGOR
parlamentets rätt för nära. Därmed må förhålla sig huru som hälst,
de allierade behöfde detta finger, och de ha alltsedan dess visat
växande benägenhet att utsträcka sitt grepp till hela handen. De
uppfattade — trots Venizelos efteråt för formens skull afgifna protest —
förslaget som en inbjudan i Greklands namn att vid
undsättningsförsöket landstiga i Saloniki. När deras trupper sedermera nödgades
draga sig söderut från Macedonien, inrättade sig dessa mera
permanent i Saloniki, anlade ett omfattande befästningssystem och
tilltvin-gade sig kontroll öfver Vardarområdet, en i detalj fixerad och
begränsad kontroll, som sedermera så småningom öfvergått nära nog
till ren militärdiktatur. En dyrbar järnvägsbro sprängdes af
strategiska skäl, utan hänsyn till att en hel grekisk provins därmed
af-skars från all järnvägstillförsel, och de grekiska
gränsbevakningstruppernas ställning giordes småningom allt ohållbarare, till dess nu
omsider, när en offensiv anses förestå och närvaron af grekiska trupper
i grannskapet skapar en lätt förklarlig otrygghetskänsla, kraf
framställts på grekisk afmobilisering. Godtyckliga häktningar af grekiska
medborgare och liknande öfvergrepp ha hela tiden förekommit,
motiverade af i och för sig rätt beaktansvärda militära hänsyn, hvilkas
åberopande fått gälla som tillräcklig rättsgrund.
I januari följdes Salonikis ockupering af Korfus. Denna åtgärd
förklarades genom Agence Hävas vara »en af humanitetshänsyn
dikterad bjudande plikt», hvars uppfyllande vore nödvändigt för att rädda
de serbiska soldaterna i Albanien »från hungersnöd och undergång»,
i det att »endast ön Korfu kan erbjuda de nödvändiga betingelserna
för de serbiska truppernas hälsa och deras förseende med lifsmedel
samt för en säker transport». Det neutralitetsbrott, som därvid mot
grekisk protest begicks, var eit kvalificeradt sådant, i det att Korfu
rätteligen ej blott skulle ha skyddats från denna påhälsning genom
vanliga neutralitetsrättigheter, utan rent af genom fördrag 1863
och 1864 var permanent neutraliseradt — liksom Belgien. Därtill
kom äfven, att ön af Serbiens allierade anlitades ej blott som
rekreationsplats (liksom de schweiziska kurorterna), utan äfven för militär
nyorganisering af de serbiska truppförbanden, hvarjämte det nog ej
kan bestridas, att koleran öfverfördes till den olyckliga ön med de
ovälkomna gästerna. Sätt namnet Gotland i stället för Korfu, så
underlättas för svenskar uppfattningen af de känslor detta
»humanitära» öfvergrepp mot Greklands neutralitet torde ha framkallat bland
vida kretsar af befolkningen!
I våras inträffade i rask följd en rad nya neutralitetskränkningar.
De på Korfu nyorganiserade serbiska trupperna skulle öfverföras till
Saloniki, och de allierade önskade undvika den för anfall af
undervattensbåtar utsatta transportvägen rundt Grekland. Man kräfde därför,
att de skulle få transporteras tvärs öfver land på grekiska järnvägar,
onekligen ett förslag, som lifligt erinrar om Tysklands fordran på
fri genommarsch genom Belgien. Grekiska regeringen sade
ståndaktigt nej, och efter hvarjehanda misslyckade påtryckningsförsök
bekvämade sig de allierade till att anlita sjövägen. De underrättade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
