Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Moderna sträfvanden inom svensk fabriksorganisation. Af O. Sillén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunna finna en viss ritning, och så att man vet till hvilka
detaljer ritningar redan äro upprättade.
I många fabriker, särskildt inom verkstadsindustrien, finner
man det lämpligt att ställa själfkostnadsberäkningen
(»kostnadskontoret») liksom äfven materialförvaltningen under den
tekniska ledningen. Till fabrikskontorets uppgifter hör i regeln
förande af statistiska uppgifter beträffande produktionen,
matrikel öfver arbetarna, samt uträknande af arbetarnas aflöning.
Ett af fabriksorganisationens intressantaste områden, där vi
ännu endast befinna oss i början af rätt väsentliga reformer, är
det som rör anställning, ledning och aflönande af arbetarna.
Hvad särskildt beträffar ledningen af arbetet i fabriken, återstår
säkerligen ännu ofantligt mycket att göra för nedbringande af
arbetskostnaderna, utan att arbetarna därpå blifva lidande, om
man följer vissa af de grundprinciper, som utstakats af några
af de främsta fabriksorganisatörerna i Förenta Staterna.
Det är ej att undra öfver, om sträfvandena att åstadkomma
ett bättre utnyttjande — i ordets bästa bemärkelse — än
hittills af den mänskliga arbetskraften hafva gjort sig särskildt
starkt gällande först i Amerika, då ju arbetslönerna därstädes
äro så högt uppdrifna. Den man, som varit banbrytande på
detta område, är ingenjören F. W. TAYLOR, och de principer,
efter hvilka han och hans lärjungar arbeta, pläga sammanfattas
under den af Taylor valda beteckningen »scientific
management» eller såsom man plägar öfversatta det till svenska:
rationell arbetsledning.
Taylor har visserligen ej infört en alldeles ny och i alla delar
revolutionerande organisationsform, men det är hans stora
förtjänst att hafva kommit med en mängd nya synpunkter och att
hafva gått delvis helt nya vägar vid tillvaratagandet af
fabriksföretagens ekonomiska krafter och speciellt i fråga om
utnyttjandet af den mänskliga arbetskraften. En af hans främsta
grundsatser är, att ingenting bör tagas för gifvet och själfklart,
utan allt som hör till organisationen bör mycket noggrant om
och om igen pröfvas i afseende å sin ändamålsenlighet, och det
bör tillses, huruvida ej något bättre kan sättas i dess ställe.
Eller för att taga ett exempel: den omständigheten, att en
arbetare, som har att med hjälp af en skofvel skotta jord på en
kärra, därvid använder vissa handgrepp och vissa redskap, som
visat sig ändamålsenliga kanske under århundraden, utgör ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
