Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor - Krig och välgörenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470 DAGENS FRÅGOR
andra lidandet. Tidningens insats måste bestå i att ta upp något,
som ingen förut sörjt för; följden blir vanligen saknad af kontakt
med det föregående, offentliga och privata hjälparbetet, i strid med
alla förnuftiga principer på området och vanligen resulterande i
planlöst understöd från olika håll åt samma personer eller hjälp åt dem
som borde hjälpa sig själfva eller hjälp i en form som stjälper.
Äfven om i undantagsfall intet af allt detta skulle inträffa, verkar den
sensationella och på reklam anlagda formen som en direkt stimulus
för alla, som vilja undgå att försörja sig själfva eller de sina, att söka
undgå denna besvärliga väg och hålla sig till de snälla tidningarna.
Den goda viljan i dessa och andra fall af missriktad välgörenhet
har man ej lof att förneka; men nog måste det sägas vara en
egendomlig form af god vilja hos en samhällsvarelse att köpa sin egen
samvetsfrid med samhällets och medmänniskors allvarliga skada.
I ett krig ökas styrkan ofantligt hos de subjektivt berättigade
faktorer, som drifva människor till välgörenhet, samtidigt med att den
missriktade välgörenhetens fördärfliga verkningar mångfaldigas.
Samhörighetskänslan inom folket starkes i högsta grad och samtidigt
känslan för de inkallade soldaternas familjer, för sårade och
invalider. Ingen skulle vilja önska något annat. Men just under ett krig
är behofvet af att hela folket spänner sina krafter till det yttersta
många gånger större än vanligt; bristen på arbetskraft för
tillgodoseende af folkets och krigets elementäraste behof är enorm, och den
skada man kan göra genom att befria människor från plikten att
arbeta därför oöfverskådlig. Hela det officiella understödsväsendet
kan komma i oordning, om det får motverkas af en planlös och
pauperiserande enskild välgörenhet. Öfver hufvud taget äro de
föreliggande sociala uppgifterna ojämförligt svårare än i fred och kräfva
en förmåga af öfverblick och planmässighet, som den enskilde
välgöraren sällan kan prestera. Förhållandet är därför, att den
oordnade enskilda välgörenheten i de krigförande länderna nästan blifvit
en landsplåga och att de ansvariga organisationerna redan ansett
nödvändigt att offentligen protestera mot välgörenhetsmissbruket.
Särdeles betecknande är därvid ett upprop, som från början utfärdats
af Zentralstelle fur Volkswohlfahrt och Zentrale fur private Fursorge
Berlin och som fått anslutning från en mängd andra tyska
välgörenhetsorganisationer. Det heter däri bland annat:
»På många af välgörenhetens områden har småningom uppstått ett öfvermätt
af ifver, hvilket föranleder de allvarligaste bekymmer. I Berlin har på
krigsvälgörenhetens område redan inträdt en splittring, som utesluter hvarje
planmässig och ändamålsenlig omvårdnad; en sådan kan blott äga rum i en
genomtänkt och sammanhängande organisation. Under krigstiden ha i
Gross-Berlin ensamt uppstått 276 .nya krigsorganisationer och krigsinrättningar, men
denna siffra ger likväl ingalunda en ens tillnärmelsevis träffande bild af
öfver-flödet och splittringen på detta område, emedan därjämte nästan hvarje redan
i fredstid bestående välgörenhetsförening vid krigsutbrottet satte i gång
insamlingar, vare sig för Röda Korset, för Ostpreussen, för »Liebesgaben», för de
sårade eller för en redan existerande eller nyinrättad understödskassa o. s. v.
för den trängre medlemskretsen. Fullkomligt oöfverskådligt var antalet
middagsbespisningar för vuxna eller barn, syatelierer och utlämningsställen för ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
