Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dyrtid och varubrist. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DYRTID OCH VARUBRIST 475
naviska guldmynt, som fortfarande äro lagligt betalningsmedel
i alla tre länderna gent emot hvar och en; och faran föreligger
då, att de tillgripa denna utväg, om vi vägra att ta emot de
värdepapper de nu synas använda som betalning. Utan enighet med
de två andra länderna kan saken därför ej ordnas fullt
tillfredsställande inom myntkonventionens ram; men det är högst
önskvärdt, att allt inflytande begagnas för att få grannländerna med
på en för oss alla tre lika riktig och gagnelig politik. Hvad
därnäst beträffar sugningen af varor till de krigförande utan
motprestation, så ligger en reglering på penningväsendets väg
här i vårt fria skön, ehuru grannländerna på nyss antydt sätt
kunna göra den’illusorisk; men regleringen är redan i sig själf
svår och skall ej behandlas närmare här, eftersom exporten kan
regleras på direkt väg, såsom längre fram skall beröras.
Emellertid torde man kunna säga, att en sänkning af köpkurserna på
utländska värdepapper och en eventuellt däraf framkallad
stegring af vårt diskonto skulle kunna tänkas leda till målet. Att
allt bör göras, som göras kan, i riktning af att hejda
penningecirkulationens fortsatta stegring, förefaller påtagligt.
Af våra nationalekonomer har särskildt professor Cassel
urge-rat vissa af de här antydda synpunkterna; och därvid har han
velat lägga hela skulden för prisstegringen på penningmängdens
ökning samt — icke nog därmed — inom penningmängdens
ram på ökningen i själfva sedelmängden. Hans stöd därför har
varit en statistik öfver prisstegring och sedelökning, hvilka båda
faktorer enligt hans mening företett en slående internationell
öfverensstämmelse. I det skick, hvarpå hans material fortfarande
befinner sig, är en kontroll af själfva detta, i sig själft ganska
litet sannolika, statistiska bevis icke möjlig; och på statistikens
riktighet hänger hela tesen. När det här ofvan talades om att
ökningen i mängden (och omloppshastigheten) af betalningsmedel
proportionellt höjer prisnivån, om allt annat förblir sig likt, så
undansköts nämligen genom denna formulering för ett ögonblick
det ofrånkomliga faktum, att under tjugusju månaders krig nästan
ingenting annat förblifvit sig likt. Detta »andra» är nämligen
mängden af varor och »tjänster» i världen och i hvarje särskildt
land, äfvensom det antal transaktioner, hvarje sådan enhet af
varor eller tjänster blir föremål för; ty alla penningar
(betalningsmedel) köpa alla varor (och tjänster), och förhållandet
mellan dessa två faktorer, hvardera multiplicerad med det antal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
