Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor - Tysklands u-båtskrig och »kanslersfronden»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 517
ter. Låt Amerika förena sig med fienderna, om det väljer att göra
det. Det kunde knappast göra dem flere tjänster då än som
neutralt, ty alla dess resurser ha redan ställts till deras disposition.
Det enda af vikt är att rikta ett ödesdigert slag mot England.»
Det är tämligen tydligt, att man bland kanslerns motståndare med
misstroende sett de hinder i u-båtarnas aktionsfrihet, som de
upprepade konfliktafvecklingarna med Förenta Staterna rest. De ha vid
presidenten Wilsons protester varit böjda för att anse Förenta
Staternas svärd vara »gjordt af trä». Om de underskattat farorna för
Tyskland af Amerikas indragande i kriget är emellertid en sak, som
på det närmaste sammanhänger med frågan, om Tyskland äfven med
det »hänsynslösaste» u-båtskrig kan betvinga England. Det kan
knappast förnekas, att de hittills gjorda erfarenheterna icke motsvarat
förväntningarna. Den engelska handelssamfärdseln har tillfogats mycket
betydande förluster, men den har icke tillintetgjorts, och de engelska
marinmyndigheterna ha så småningom lyckats skapa ett
bevakningssystem omkring sina kuster, som afsevärdt försvårat u-båtarnas
arbete. Rent tekniska brister ha medverkat till det för tyskarna
ogynnsamma resultatet. U-båtsvapnets användning har ända in i det sista
haft en experimentell och trefvande karaktär, som gjort det särskildt
känsligt för tillfälligheter och framkallat långa afmattningsperioder,
föga ägnade att främja blockadkrigets syften.
Det torde icke ha varit ur vägen, om de tyska u~båtsifrarna
något mera tagit hänsyn till dessa förhållanden. De skulle då också
haft lättare att uppskatta det intensiva arbete, som bedrifvits för att
afhjälpa de förefintliga bristerna och möjliggöra en omläggning af
hela u-båtskriget. Den officiella kungörelsen af den 4 februari 1915,
som bildar utgångspunkten för det tyska handelskriget mot England, tog
sikte endast på farvattnen närmast omkring Storbritannien och Irland.
Öfverdrifna tankar om möjligheten att stoppa den engelska tillförseln
samarbetade med de då ännu förefintliga hindren för längre
u-båts-expeditioner. Det har nu lyckats den tyska ingenjörskonsten att
konstruera u-båtar, som under veckor kunna uppehålla sig på öppna
hafvet utan att behöfva någon fast bas. Möjligheten att i långt
aflägsna farvatten med u-båtar föra ett fullkomligt »kryssarekrig» mot
till England destinerade fartyg har därmed gifvits. De senaste
u-båts-bragderna utanför Amerikas östkust och i Norra Ishafvet beteckna
ett nytt skede i handelskriget. De drabba England på punkter, där
en verkligt effektiv permanent bevakning icke kan anordnas.
Man har dock anledning att förmoda, att dessa händelser inverkat
på de missnöjda. Grefve Reventlow, hvilkens ogenerade tillvitelser för
bedrägeri lära förskaffa honom ett åtal från kanslern, har plötsligt
af en eller annan anledning blifvit tyst. Den tidigare hörda populära
maningen: »aushalten, haushalten und maalhalten» har måhända ej gått
kanslersfrondörerna alldeles förbi. Man väntar af allt att döma en
kraftperiod i u-båtskriget. För en neutral iakttagare kan detta icke
ha enbart teoretiskt intresse. Hvarje skärpning af u-båtskriget, den
må gå efter de ifrigaste Tirpitzentusiasternas linje eller icke, innebär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
