Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor - En belgare om belgisk neutralitetspolitik - »The scrap of paper» — före världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 521
engelska militärmyndigheter 1906 och 1912, äfven orn ej fallande
utanför neutralitetens råmärken, bevisa väl i alla fall en orientering i
viss riktning. I det afgörande ögonblicket hade därför en belgisk
regering, äfven orn den af politiska lämplighetsgrunder så velat,
sannolikt ej kunnat handla annorlunda än den gjorde.
Orn man alltså kan ställa sig nog så tviflande gentemot den af Girard
förordade lösningen af Belgiens militärpolitiska problem, har hans
skrift två mycket betydande förtjänster. Den ena är den skarpa
varningen mot tilltron till traktaters gällande kraft, när kontrahenternas
intressen ej längre garantera dem. Adolf Hedin har i sin bekanta
neutralitetsmotion funnit en lapidarisk formel för denna sanning.
Girard kunde i vissa på 1870- och 1880-talen från auktoritativt engelskt
håll framkomna uttalanden om de skyldigheter, som ålågo garanterna
af Belgiens neutralitet, finna en särskild anledning till sina varningar.
Ingen än så berättigad förkastelsedom öfver Tysklands rättsstridiga och
okloka spelöppning 1914 kan förtaga deras allmängiltighet. Och båda de
stridande maktgruppernas handskande med ingångna aftal, äfven de
mest högtidligen besvurna, borde ha sörjt för småstaternas
minnesgodhet i detta afseende. Den andra förljänsten hos Girard är hans
skarpa betonande af faran att utan vidare sätta likhetstecken mellan
försvaret af det egna landets neutralitet och försvaret af dess frihet
och oberoende. Neutraliteten kan aldrig vara själfändamål; i ett
läge är den, liksom ingripande i kriget kan vara det i ett annat, eit
medel att trygga landets existens och framtid såsom själfständig och
lifskraftig stat. Omsorgen härom måste gå före hvarje annan hänsyn,
och inga pålagda eller frivilligt åtagna neutralitetsförpliktelser få stå
i vägen, om det gäller det egna landets välförstådda lifsintressen.
»The serap of paper»
— före världskriget.
Folkpsykoserna under kriget taga många
former. Ur vissa synpunkter äro de mest
anmärkningsvärda, när de förekomma inom sådana folkområden, som
ligga utanför själfva krigsskådeplatserna, och ur den synpunkten äro
förhållandena i England af särskildt intresse. Ett mycket
egendomligt fall därvidlag af »Masspsykologi och gräslighetshistorier» har
skildrats i Svensk Tidskrift, sid. 227 IT. af denna årgång. Men äfven
på helt andra områden än dylika förekomma underligheter, som
man ej kan undgå finna ha en viss släktskap med sådana
folkpsykoser, såvida man ej ser dem ur en helt annan synpunkt och anser
sig blott stå inför ett uttryck af en tränad och homogen
folkinstinkt, van att glömma hvad som ej passar in i den stämning och
öfvertygelse, som harmonierar med den politiska situationen ocn skapar
moralisk motivering för maktåtgärderna.
I det hänseendet erbjudes ett märkligt skådespel af den i England
nu fastslagna förkunnelsen dels att själfva brytandet af den belgiska
neutraliteten var en monstruös eventualitet, som icke kunnat förmodas af
goda människor, dels att det förelåg en själfklar förpliktelse för
England som neutralitetsgarant att skynda till Belgiens hjälp. I bägge
37. Svensk Tidskrift 1916.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
