- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjette årgången. 1916 /
534

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Våra läroverk med hänsyn till universitetets kraf. Af Martin P:n Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

minst häraf har framkallats den på senare tider allt oftare
och kraftigare hörda fordran på kvalificerad studentexamen som
villkor för universitetsstudier och inom filosofiska fakulteten,
som särskildt träffas af ifrågavarande förhållanden, allt
strängare preciserade fordringar på vissa förkunskaper för studiet af
de särskilda ämnena. Reellt sedt måste således universiteten
ta upp saken, ty den är en lifsfråga för universitetsbildningen,
och de ha också gjort det.

Redan i början möter en stor svårighet, ty man kan ej tala
om universitetet som en enhet. Det består af fyra, till gagnet
fem fakulteter, som hvar för sig behöfver och kräfver högst olika
förbildning. Det kan ej falla en lärare i en fakultet in att vilja
sätta sig till doms öfver de kraf på förbildning, som en annan
uppställt. Jag måste hålla mig till den sektion jag själf
tillhör, den humanistiska. Dock kan jag ej underlåta att anmärka,
att, trots det att undervisningen i realgymnasiet genom
gymnasiereformen som bekant fått ett stort uppsving, den
matematisk-naturvetenskapliga sektionen i Lund i sitt svar på
professor Lindskogs nedannämnda skrifvelse förklarat sig »på intet
sätt bestrida det befogade i de från flere håll framkomna
klagomålen öfver den nuvarande studentexamen såsom grundval för
akademiska studier», och biträder yttrandet, »att det snarast är
egendomligt, att ej universiteten redan vidtagit åtgärder för att
afhjälpa de missförhållanden, som måste uppstå». Ett yttrande
i samma anda har den filosofiska fakulteten i Upsala, således
äfven dess matematisk-naturvetenskapliga sektion, afgifvit, till
hvilket jag omedelbart återkommer.

Frågan har således varit uppe i den filosofiska fakulteten. I
november 1913 aflät professor Lindskog en skrifvelse till större
konsistoriet i Lund, hvars ingress lyder: »Redan länge har från
olika håll försports klagomål öfver att den nuvarande
studentexamen ej innebär tillräcklig garanti för att studenterna skola
kunna tillgodogöra sig undervisningen vid universiteten», och
den slutar: »Den enda riktiga utvägen synes därför vara den,
att universiteten själfva vidtaga samma skyddsåtgärder, som
andra vetenskapliga institutioner redan vidtagit, nämligen att
fullt konsekvent och genomgående fordra för olika fall olika
kvalificerad studentexamen.» Den humanistiska sektionen
svarar, att den för sin del endast kan vara tillfredsställd med den
hel- eller halfklassiska linjen och att på dessa de humanistiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:21:17 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1916/0542.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free