Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Våra läroverk med hänsyn till universitetets kraf. Af Martin P:n Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af studentmaterialet kvalitativt förbättrade det, utan också
starkare begränsade det allt för hastigt växande studentantalet.
Hvarje elementär lärobok medför en fara för dogmatisk
begränsning. Det ligger i urvalet af stoffet, som påtryckes prägeln
af en kanonisk begränsning, det ligger i framställningen af satserna,
som ej låter ana det andliga arbete, som ligger bakom dem
och som fortsatt kan leda till deras omstörtande. I hög grad
gäller detta om de nya mycket målmedvetna läroböckerna. Redan
priset råder till möjligaste begränsning till skolans pensum, och
i denna begränsning finna både lärare och lärjungar med en i
vårt formalistiska land naturlig känsla af trygghet måttstocken för
sina pensa. Mötes lärjungen någon gång af en svårighet, som ligger
utanför pensum, står han rådlös. Skolan kan lägga materialet
till rätta efter skolkursen — man skulle kunna tala om hur
svårt det t. ex. är att finna latinska öfversättningsprof, som
passa för de i skolan meddelade kunskaperna — men lifvet
aktar ej på skolkursen. Till leda har man upprepat non scholæ
sed vitæ discimus, men läroböckerna äro skrifna blott för skolan,
ej för lifvet. Hvem gömmer sina läroböcker för att senare vid
behof rådfråga dem? När de ej mer användas i skolan, vandra
de raka vägen till antikvariatet.
Som sagdt, i hvarje elementär lärobok ligger en fara för
andlig förträngning af horisonten, hvilken endast en god och
kunnig lärare kan motverka. Den ligger också i bokens
användning till kursläsning, plugg, och i den däraf omedvetet
närda föreställningen, att böcker blott äro till för att inläras.
Det har färgat af sig äfven på de flitigt pluggläsande studenterna
vid universiteten. I motsvarande grad visar sig en oförmåga
att verkligen använda böcker. Man kan göra nedslående
erfarenheter bara om förmågan att använda lexikon. Om
gymnasister och förresten äfven yngre studenter verkligen kunde
läsa sitt lexikon så, att de sågo och begrepo dess anvisningar,
skulle de besparas en stor del af felen i sina skrifningar.
För humanisten är biblioteket hvad laboratoriet är för
naturvetenskapsmannen. Där har han att söka och finna det stoff,
som han andligen skall förarbeta. Hvar och en kommer i
lifvet att stå inför uppgiften »att sätta sig in i en sak».
Skolbokens dogmatiska satser svika. Man har intet annat att göra
än att läsa olika framställningar — vetenskapsmannen måste
naturligtvis gå till förstahandskällorna, det har jag ej här i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
