Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Våra läroverk med hänsyn till universitetets kraf. Af Martin P:n Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Historieundervisningen lider af att vara itusliten på midten.
Att sätta sig att läsa kulturhistoria utan en fast öfversikt öfver
de historiska epokerna som stomme är ett oting; också skiljer
sig gymnasieundervisningen i kulturhistoria i en förståndig
lärares hand — och det äro de flesta — ej mycket från den
gamla typen. De allmänna resonemang, som föras i de högre
ringarna, äro af tvifvelaktigt värde, faran för dogmatiskt
fastslående af vissa historiska åskådningar ligger allt för nära. Här
skulle något annat till, nämligen historisk kritik. Återigen, menar
man, en uppgift, som ligger öfver skolans nivå. Dock, vi ha
delvis förträffliga utdrag ur historiska källor afsedda för
skolbruk. Skulle man ej få göra ett försök att kritisera dessa i stället
för att uppta tiden med en subjektiv historisk värdesättning?
Och man brukar läsa Cornelius Nepos; ett tacksammare ämne
för en enkel historisk kritik låter sig knappt uppdrifva. Jag
har själf gjort försöket att kritiskt genomgå ett par biografier
med gymnasister, och trots de med nuvarande förhållanden
eländiga kunskaperna i antik historia, som tvingade till att
inledningsvis redogöra för de allmännaste dithörande historiska
fakta, visades både intresse och förståelse för saken.
Antikens historia har blifvit mer tillbakasatt än något annat;
i en kunnig och förståndig lärares hand erbjuder den dock det
tacksammaste material. Man befinner sig på ett sådant afstånd
från dagens politiska strider, att man ostörd af parti- och
åsiktsmotsatser kan taga fram och visa de krafter, som alltid
drifvit och alltid komma att drifva det mänskliga samhället och
staternas politik, och man står också de enkla, ursprungliga
förhållandena närmare, så att de framträda med typologiskt
större enkelhet och klarhet. Tyvärr har den antika historien
i vårt land blifvit satt mellan två stolar. Hvarken historiker
eller filologer ha räknat den till sin domän, och i skolan har
den blifvit alldeles tillbakasatt.
Jag har till slut talat pro domo; underligt skulle också vara,
om jag ej tänkte något på mitt eget, undanskjutna fack. Allt
sedan jag blef student, har jag hört trägna uppmaningar till
studenterna att bara läsa på examen och ta den fortast möjligt.
De ha haft framgång, men orsaken därtill är ej förmaningarna
utan den från skolan ärfda vanan af läxplugg. Om många i
den nuvarande studentgenerationen, som ofta blifvit sagdt,
stannat i sin andliga växt och ej ha högre andliga intressen än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
