Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Våra läroverk med hänsyn till universitetets kraf. Af Martin P:n Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
går stick i stäf mot all dogmatik, den må vara naturvetenskaplig
eller teologisk. Enstaka röster, som höjt sig för inpräglandet
af en viss världsåskådning i gymnasiet, beteckna en allvarsam
villfarelse. Den, som lärt att tänka rätt, d. v. s. efter en viss
norm, hvilken denna än må vara, står oförstående inför
uppgiften att tänka fritt, d. v. s. att efter förmåga söka sanningen
oberoende af invanda uppfattningar och åsikter. Den fria
pröfningen inför det logiskt och språkligt skolade förnuftet är den
vetenskapliga forskningens hörnsten. Verklig vetenskap vet, att
forskningens resultat ej låta lägga sig på lager som en färdig vara
för att vid behof utminuteras i passande doser, utan att de
äro utsatta för ständig revision och omvandling, allt efter som
vårt vetande fördjupas och utvidgas. Skolan får ej lägga
hinder i vägen för uppnåendet af denna insikt, i våra dagar får
den ej bli ett exercitium spirituale. Universitetet har sin uppgift
att vårda, den högsta intellektuella utbildningen, och på den
grundprincipen kan det ej släppa efter; det skulle vara den
allvarligaste fara, för hvilken vår andliga kultur kunde utsättas.
Med allt medvetande om mänsklig svaghet och otillräcklighet
söker det fylla denna uppgift och utbilda sina lärjungar i
denna anda. Jag hoppas, att man må kunna säga om dem,
som fått sin utbildning vid de svenska universiteten detsamma,
som det sagts om de engelska: »the University man, however
conceited, however selfish, and however classhardened, has at
least been trained to find out the meaning of words, and he
must know a good deal about the nature of evidence»[1]. En
dylik förmåga är en trängande nödvändighet icke minst i våra
dagar. Och denna grundprincip får ej blott vara en hög idé,
som tages fram till helgdagsbruk i högtidliga stunder af
världsfamnande ransakan; det gäller att vara trogen i det lilla och
minsta. Där måste skolan lägga grunden i den kritiska ålder,
då reflexionen vaknar hos de unga.
Artikeln återgifver till innehållet — ej till formen, ty denna var afsedd att
egga till diskussion — de viktigaste delarna af ett föredrag, hvarmed
diskussionen öfver ifrågavarande ämne inleddes vid en studentafton i Lund den 19
oktober 1916.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
