Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - Polens framtid - Den irländska revolten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 597
den tidigaste tyska krigslitteraturen. Graflagd år tanken på att med
uppoffrande af Polen köpa separatfred af Ryssland och genom en
dylik uppgörelse söka bana väg för ett mot Västeuropas politiska
frihetsidéer afvisande nytt trekejsarförbund. Graflagd är väl äfven,
trots sväfvande regeringsförklaringar i preussiska landtdagen, den af
»hakatisternas» idéer starkt påverkade tyska Östmarkspolitiken i dess
krassare former. Man vill energiskt försvara de östra
gränsmarkernas mödosamt inplantade »tyskhet», men den gamla, för öfrigt af
Bismarck endast rätt motvilligt och af partipolitiska beräkningar
accepterade tvångsgermaniseringspolitiken blir nog för framtiden
omöjlig, om man af det nya Polens polska grannar på preussiskt område
vill vänta någon verkligt pålitlig lojalitet. Osäkert är, om den
någonsin blir så pålitlig i alla fall, och detta — jämte motvilj, mot att afstå
från möjligheten till snar separatfredsuppgörelse med Ryssland —
torde ha utgjort ett hufvudargument för flertalet bland manifestets
af censuren dämpade klandrare inom Tyskland. De konservativaste
af dessa ha instinktivt känt, att regeringens nya politik gentemot
Ryssland i polska frågan rätt nära sammanhänger med den mycket
omdebatterade och från regeringshåll uttryckligen bebådade
inrikespolitiska »nyorienteringen» efter kriget.
Huru manifestet egentligen mottagits i Ryssland, är till följd af
censurens senaste skärpning svårt att säga. Antagligt förefaller
emellertid, att polska frågan, hvilken ledde till Sasonovs nödtvungna afgång,
haft sin andel äfven i Sliirmers fall, som dock väsentligen är att
tillskrifva andra orsaker. Detta problems förmåga att framkalla »en ny
sakernas ordning» har sålunda måhända kommit till uttryck äfven i
den inrikespolitiska kris Ryssland för närvarande genomgår.
Såväl Tyskland som Rysslund ha synbarligen redan hunnit att både
inåt och i sitt inbördes förhållande till hvarandra ej så obetydligt
påverkas af de krafter manifestet af den 5 november släppte lösa.
Hurudana dess förblifvande återverkningar på Polens framtid komma
att gestalta sig, beror förnämligast på krigslyckan och därnäst på
graden af möjlighet till förtroendefull samverkan mellan tyskar och
polacker. Ett är i alla händelser visst. Den gamla ordningen är
oåterkalleligen förbi i alla polska landsdelar. Novus rerum nascitur
ordo.
När i våras budskapet om den irländska revolten nådde
vårt land, var det säkerligen blott ett litet fåtal, som
i någon nämnvärd grad reagerade för detsamma. Ty irländaren är
icke och har aldrig varit någon populär figur. Af alla Europas under
främmande herravälde lefvande folk finnes det intet, som i så ringa
grad som det irländska förmått tillvinna sig sympatier. Då det varit
fråga om exempelvis Polen, ha hurraropen och hyllningstelegrammen
aldrig varit långt borta, men finns det någon, som erinrar sig något
tillfälle, då man utbragt lefverop för Irland eller uttryckt några
förhoppningar om dess kommande befrielse? Den traditionella
uppfattningen af irländaren öfverensstämmer väl närmast med den, som
42. Svensk Tidskrift 1916.
Den irländska
revolten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
