Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - »Dynernas gåta» - Annexioner och nationalitetsrättigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
604 DAGENS FRÅGOR
König Albrecht, Friedrich der Grosse och Moltke, åtföljda af 22
torpedbåtar. På mindre än tjugu minuter var denna eskader inslussad
i kanalen. Mindre än tre timmar senare sågs den komma
tillbaka i samma ordning. Midt under kanalpassagen hade kommit
order att vända, och anordningarna äro sådana, att en dylik manöver
med lätthet kan utföras. Hela den här refererade skildringens
kärnpunkt är Kielkanalen och hvad dit hör, och läsaren får ett
otvetyd-ligt intryck af huru den eventualitet ter sig för tyskar, hvilken äfven
besinningsfulla engelsmän omtala som ett rimligt krigsmål, hvars
uppfyllande det är ganska naturligt att Ryssland kräfver: kanalens
annektering eller neutralisering.
För någon tid sedan stördes hr Brantings
själsro i osedvanlig grad, när i en daglig
tidning anfördes ett par vittnesbörd om franska önskningar att eröfra
Rhengränsen. Man måste förvåna sig, huru någon, som sysslat med
fransk historia, kan vara främmande för den sedan de franska
me-deltidskungarne och fram till både Danton och Napoleon förhärskande
viljan att eröfra Frankrikes »naturliga gräns» i nordväst, som nu
åter och helt naturligt gör sig gällande. Om det gällde att nämna
tre eller fyra volymer af nutida fransk historieskrifning, som äro
bland de bästa bekantskaper att göra, vore första bandet af Sorels
L’Europe et la revolution francaise att nämna bland dem. Och i
denna hela Europas nya historia belysande, genialiska öfverblick
finnas inga ypperligare sidor än de, som skildra den obrutna
kontinuiteten af fransk expansions- och suprematipolitik, från det den
förfäktades af Filip den skönes »chevaliers és lois» och fram till dess
att författaren till Le contrat social härledde Frankrikes kraf,
Rhengränsen, från samma källa som förnuftet och dygden, nämligen
naturen. Och hvad därvidlag historien lär, motsvaras med fullaste
aktualitet af den ström vittnesbörd om ditåt syftande krigsmål, som
flödar i fransk periodisk och annan litteratur. Chauueau, La p ai x
et la frontiére du Rhin, Coube, Alsace, Lorraine et France
rhénane. Exposé des droits historiques de la France sur
toute la rive gauche du Rhin, Esparandieu, Le Rhin francais,
Franck-Chauveau, La paix et la frontiére du Rhin, Marmottan,
Notre frontiére naturelle: Le Rhin, Réclus, Le Rhin francais,
Annexion de la rive gauche. Sa moralité. Sa nécessité.
Ses avantages, Savarit, La frontiére du Rhin — alla dessa och
många andra redan under de första sjutton krigsmånaderna utkomna
skrifter vittna om, att det är »den historiska rätten» minst lika
mycket som »moraliteten» som åberopas, när det gäller att motivera
krafven på annexion. När man, som hr Branting gjort, försöker
vifta bort allt sådant, t. o. m. när det härrör från en af Frankrikes
två främste lefvande utrikespolitiker, som endast politiskt
betydelselöst prat af »nationalister, som skrifva komprometterande böcker och
artiklar», då vittnar detta endast om syftet att till hvarje pris
undan-dölja det verkliga förhållandet. Det kräfves ett ganska ansenligt
Annexioner oeh natio
nalitetsrättigheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
