Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - Annexioner och nationalitetsrättigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60*5 DAGENS FRÅGOR
Från båda de stridande lägren höras ju esomoftast, när situationen
-ger anledning därtill, uttryck af oro för och nitisk vård om smärre
staters och nationaliteters rätt. Diskussionen om Kielkanalen ger ett
intryck af hur nwcket dylika ord är värda och man känner sig lika
litet uppbyggd som öfvertygad af att finna huru smärre nationer
och det intrång, de en gång lidit, sålunda skjutas fram i stridslinjen
för att betäcka en stormaktsmanöver.
Vill man få en för hithörande förhållanden särskildt upplysande
skildring, som dessutom har den sällsynta förtjänsten att hvarken
vara preussiskt eller danskt färgad, så finnes en sådan i mrs Rosslyn
Wemyss’ 1911 utgifna biografi öfver hennes fader: Memoirs and
letters of the Right Hon. sir Robert Morier, G. G. B., from
1826 to 1875. Den framstående, för tysk politik ytterst intresserade
diplomaten ägnade från ungdomen frågan om Slesvig-Holstein en
ingående uppmärksamhet, och hans papper kasta en bjärt belysning
öfver stormaktspolitiken därvidlag liksom öfver Slesvig-Holsteinska
problemet på det viktiga, tidigare stadium under 1800-talet, som i
allmänhet lämnas i glömska.
Morier framhåller Rysslands ifver att hindra en ny skandinavisk
union och oron att Danmarks förlust af hertigdömena skulle öka
möjligheten för en sådan eventualitet.
»Dessutom ansåg Ryssland och som det visade sig med rätt att frågan om
hertigdömena inneslöt uppslaget till det tyska e n h et s verket, hvars förhindrande
Ryssland öppet förklarat vara en europeisk nödvändighet» —
det är Nesselrodes cirkulär af 1851, som närmast åsyftas. Ryssland
tog i enlighet därmed sina mått och steg, förvissad! om Frankrikes
stöd, hvarjämte Englands erhölls genom oförutsedda omständigheter.
Dessa bestodo nämligen i den beryktade Dön Pacifico-episoden, då
England riktade ett hårdt slag mot den uppblomstrade grekiska
handeln i Medelhafvet. Då lord Palmerston fann, att den mot Grekland
riktade politiken genom Rysslands och Fankrikes protester hotade
med komplikationer, »sökte han någon utväg och fann denna i kejsar
Nikolaus1 ytterliga ifver för den danska monarkiens integritet.
Slesvig-Holsteins rätt offrades också utan tvekan för att ernå en
kompromiss.» Man måste ihågkomma, att vi befinna oss mer än ett
decennium före 1864 och vid tiden för den danska »helstatspolitiken»,
som ju innebar ett öfverkorsande af hertigdömenas författning.
Detta är en ej minst i dessa dagar tänkvärd bild af rysk-engelsk
vård om de nordiska staterna, som sedan skulle följas af Tysklands
intrång på den danska nationalitetens rätt. När nu denna emellertid
från ententehåll åberopas med lösenordet om ett fritt Skandinavien
ned till Kielkanalen, går man ännu längre än den helstatsifrande
danska »folkviljan», när den med demokratiska doktriner och gatupplopp
påtvang en klokare monark en ministär med den olycksdigra
Eider-politiken som program.
Gränslinjerna på hvilken tysk eller dansk språkkarta som hälst
öfver dessa nejder visa hur det står till med
nationalitetsprincipen som grund för engelsk-rysk ifver att göra Kielkanalen til] en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
