- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
6

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett öfverstatligt samhälle i helt annan form, nämligen
Wienkongressens skapelse, stormakterna i deras enhetlighet, »den
europeiska konserten». I denna tidskrift har tidigare (årg.
1916 sid. 393 ff.) påpekats de synpunkter, som nu under
kriget särskildt i England framlagts beträffande den förut så
illa beryktade heliga alliansen såsom Europas
fredsorganisation; och det torde vara omöjligt att frånkänna denna
tankegång ett visst berättigande. På detta sätt, genom
stormakternas då och då enhetliga uppträdande, har verkligen den
öfverstatliga organisationen gjort vissa framsteg under de
senaste hundra åren, men knappast i nämnvärd mån på annat
sätt.

Detta är i hög grad lärorikt. De internationella
öfverenskommelserna sakna en härskaremakt bakom sig och brytas
därför strafflöst; men om den europeiska konserten verkligen
är enig — ett om, som vanligen saknas — så har den en
mycket stark makt och kan därför ofta göra sig gällande, så
som ofta är fallet gent emot utomeuropeiska stater och som
särskildt starkt framträdde gent emot Japan efter
Shimonosekifreden. Att den spelat sin roll på oss åtskilligt närmare
liggande håll, torde också vara kändt.

Men just denna öfverstatliga härskaremakt är de mindre
staternas stora fara och naturligtvis alla ärliga pacifisters fasa.
Att förhållandena förblifvit så pass drägliga som de varit, har
alltså minst lika mycket berott på den europeiska konsertens
maktlöshet som på dess ingripande.

Det förefaller alltså som om man helt enkelt skulle få
resignera och betrakta problemet om en öfverstatlig
organisation som olösligt under nuvarande förhållanden. Men så
enkelt bör man ej affärda saken.

Till en början märkes, att vi ha två alternativa men nästan
lika stora faror att vänta som omedelbar verkan af freden.
Den ena är, att Europa förblir deladt i två läger och att alla
mindre stater, som ej vilja bli vasaller åt endera gruppens
stormakter, komma att klämmas mellan båda grupperna. I
betraktande af det tillfälliga och onaturliga i de nuvarande
allianserna och svårigheterna att med framgång fortsätta striden
på det ekonomiska området efter freden, är detta kanske när
allt kommer omkring den mindre faran. Den motsatta faran
består i — en ny helig allians; och den store franske

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free