- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
13

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

universitetet. Detta hade icke som sådant tillfrågats af dem, som
ordnade reformen.

Låt oss nu se, hur det gick, då dessa två nyheter,
enhetsskolan och den nyspråkliga linjen, från det tåliga papperet skulle
föras ut i den hårda verkligheten.

Den i och för sig tilltalande tanken om enhetsskolan använde
man ej som häfstång för att höja folkskolan, som nog kunde
behöft det. Den nya förbindelsen mellan folkskolan och
gymnasiet, den fyraåriga mellanskolan, skar man till efter
folkskolans nivå utan att allt för mycket tänka på det treåriga
gymnasiets behof. Följden däraf blef å ena sidan, att en mängd
kommunala mellanskolor upprättades, som skulle föra
folkskolans elever vidare. Om dessa skolors ändamålsenlighet har jag
ej kompetens att uttala mig; jag nöjer mig med att konstatera,
att folkskolans lärare icke obetingadt äro tillfreds med dem och
att mellanskoleexamen ej gifver berättigande till något som helst.

Å andra sidan medförde nivåsänkningen i mellanskolan med
naturnödvändighet, att gymnasiet blef tillbakasatt. De elever,
som det mottog från mellanskolan, voro icke vanda vid
ordentligt själfständigt arbete, deras kunskaper voro lösa och
otillförlitliga; öfvergången kändes som ett språng och medförde
öfveransträngning, om man ej slog af på fordringarna i
gymnasiet. Föräldrarna förvånades och förargade sig öfver, att
deras barn ej hade någonting att göra hemma — kort sagdt,
missnöjet med mellanskolan som led i den högre skolan var nästan
enstämmigt. Missnöjet gällde icke så mycket kursernas
omfång som undervisningens art, som ställde allt för ringa kraf
på elevernas eget arbete. Man har träffande sagt, att det
arbetades mycket i mellanskolan, men blott af lärarna, ej af
eleverna, som principiellt skulle skonas från hemarbete; skolan
skulle mata dem med allt som svalungar. En af Danmarks
mest ansedda rektorer yttrade nyligen i en församling af den
högre skolans lärare: »Det är ju en barnaskola, och hvilket
missbruk ha vi ej bedrifvit med denna härliga barnaskola!
Hvad kan man begära i en barnaskola?»
Undervisningsinspektören, professor Tuxen, yttrade på samma möte: »Det är en
allmän åsikt, att mellanskolan ej lämnar en tillräckligt solid
förberedelse till gymnasiet.» Det fantom, på hvars altare den
solida förbildningen och det riktiga utnyttjandet af den fruktbara
åldern från 11 till 15 år offrats, enhetsskolan, har aldrig trädt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free