- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
26

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Ansatser till ett bättre hade dock icke felats. Samtidigt med
förmyndarregeringens förberedande åtgärder för byggandet af
en tidsenlig arsenal framställdes en storartad plan för
bevarandet af minnena från Sveriges ärorika krigshistoria. Det föreslogs
nämligen, att man skulle afmåla samtliga eröfrade fanor,
standar och artilleripjäser — de senare voro ju enligt tidens sed
vanligen rikt utsirade — och därjämte utföra ritningar af de
fältslag och fästningar, som hären vunnit. Dessa planscher,
till hvilka det bästa material skulle användas, beräknades skola
uppgå till omkring 9,000. Det stannade emellertid blott vid
ett förslag. Först under konung Karl XI blef afmålningen
verklighet. Föreskriften därom utfärdades midt under
pågående krig, den 19 november 1677. Är det förmätet att antaga,
att det varit Erik Dahlbergh, åt hvilken efter krigets slut
ledningen af arbetet uppdrogs, som varit initiativtagaren? Han hade
under sina resor haft tillfälle att se, huru i utlandet troféer
tillvaratagits och hedrats, och hade såsom under kriget anställd i
konungens stab tillfälle att därom tala med konungen.
Segrarna vid Lund och Landskrona, som bragt en ny skörd af
segertecken i svenska händer, kunde då lämpligen hafva brukats
såsom anledning att upptaga detta ämne. Afbildningsarbetet
kom att utsträckas öfver en lång följd af år och utfördes, hvad
fanor och standar beträffar, af målaren Olof Hoffman[1], och hvad
angår artilleripjäser, delvis af löjtnant P. Thelott. Själf har Erik
Dahlbergh sörjt för uppteckningen af de stridsordningar, som
svenska härar intagit under Gustaf Adolfs, Kristinas och de
pfalziska konungarnas tid intill Dahlberghs död 1703.

Konung Karl XI:s anförda skrifvelse hade äfven till följd,
att af Kohls efterträdare Eskil Rosk en ganska utförlig
beskrifning 1685 upprättades öfver de utländska fanorna och
standaren, då uppgående till ett antal af 1,820. Detta viktiga och
oersättliga dokument blef i medlet af 1800-talet, då det gällde
att åt Krigskollegii arkiv skaffa större utrymme, från nämnda
arkiv utmönstradt såsom värdelöst, men räddades lyckligtvis från
förstöring af öfversten frih. R. Klinckowström, hvars son frih.
A. Klinckowström sedan skänkt detsamma till Krigsarkivet.
Tack vare Hoffmans, Rosks och Thelotts arbeten har man
kunskap om utseendet af många troféer, som nu antingen befinna


[1] Om hans lefnadsförhållanden se Mila Hallman, Målare och urmakare.
Sthlm 1897.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free