- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
34

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kardinalfråga att undersöka, hvilka kulturväxter som äro
tacksammast för förädling, och att inrikta arbetena därefter.

De senare årens experimentella ärftlighetsforskning och den
praktiska erfarenheten peka härvidlag båda i samma riktning
och hafva ändrat betydligt i den uppfattning, som en längre tid
gjort sig gällande. Med utgångspunkt från Darwins och
framför allt hans efterföljares bekanta selektionsteori ansåg man i
senare hälften af förra århundradet ganska allmänt, att
organismerna besutte en ständig tendens till variation i olika riktningar.
Genom målmedvetet, fortsatt urval kunde man på grundval däraf
alltid så småningom förändra, ombilda en art eller form i önskad
riktning. Enligt denna teori förefunnes således en ständig
förbättringsmöjlighet hos våra kulturväxter. Ingen egentlig orsak
förelåg att antaga, att den ena kulturväxten skulle vara mera
tacksam för förädlingsarbete än den andra.

Den nyare, särskildt på Mendels upptäckter byggda
experimentella forskningen på växternas område, bestrider emellertid denna
uppfattnings riktighet. Den har tagit sig före att närmare
analysera den individuella, fluktuerande variation, som onekligen
förefinnes hos alla arter man undersöker, och som den äldre
uppfattningen tolkade som en permanent tendens till variation i
olika riktningar. Den har därvid funnit, att den individuella
variationen hos de högre växterna och djuren måste uppdelas
i två, grundväsentligt skilda kategorier, nämligen å ena sidan
modifikationer, härrörande från olika näring och andra yttre
faktorer samt därför icke ärftliga, å andra sidan ärftliga
kombinationsvariationer
eller genetiska variationer, oberoende af yttre
faktorer, och grundade på olika kombinationer af ärftliga anlag
eller genetiska faktorer.

Individuella, fluktuerande modifikationer äro ständigt förhanden,
men då de äro af öfvergående natur och icke i egentlig mening
ärftliga, kan på dem ingen varaktig förbättring byggas. Oafsedt
det intresse och den betydelse, äfven i praktiskt afseende, som
de i och för sig kunna ha, spela de för förädlingen ingen roll.

För förädlingen äro endast de genetiska variationerna af
betydelse. Till skillnad från modifikationerna beteckna de icke
allenast olikheter mellan individer, utan individernas afkommor
blifva olika beskaffade och bibehålla sin säregna karaktär alltjämt
vid fortsatt odling. Härutinnan, men ej med hänsyn till olikheternas
storlek, ligger den väsentliga skillnaden från modifikationerna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free