- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
36

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ombildningsmöjligheterna äro mycket stora och ur praktiskt
ekonomisk synpunkt synnerligen betydelsefulla.

Ett exempel därpå erbjuder hösthvetet i vårt land. Detta
växtslag är af särskildt intresse att anföra, enär förädlingsarbetena
här på senare tid tydligt omsatts i praktiken i form af en högst
väsentlig skördestegring, som är allmänt erkänd och klart
påvisad af statistiken.

Ombildningsmöjligheterna hos hösthvete äro emellertid icke
under alla förutsättningar lika stora. Man har sålunda
studerat den genetiska variationen hos gamla europeiska
landthvetesorter (svenska, tyska, ungerska rumäniska o. s. v.) och
visserligen funnit den vara ganska stor, men någon större
skördestegring genom direkt urval hos landthvetena har man dock ej
lyckats åstadkomma — en följd naturligtvis af den gifna
variationens begränsning.

Helt annorlunda ställer sig saken både hos oss och i våra
grannländer, då man vid förädlingen infört vissa västeuropeiska
sorter (från England och Frankrike), som sannolikt hafva annan
ursprunglig härstamning än våra gamla hvetesorter. Dessa sorter,
t. ex. de bekanta engelska sorterna Squarehead och Stand-up,
äro mycket högt afkastande och öfverträffa i detta hänseende
betydligt våra gamla sorter. Vidare äro de i motsats till
landthvetena relativt motståndskraftiga mot gulrost samt betydligt
styfvare i strået, en mycket stor fördel, enär jorden genom yttre
åtgärder kan bibringas en hög kultur och hög afkastning, utan
att liggsäd uppstår, som omintetgör ansträngningarna.
Emellertid sakna dessa framstående västeuropeiska sorter en väsentlig
egenskap, som är alldeles nödvändig i vårt klimat, nämligen
vinterhärdighet. Är vintern något år särdeles mild, så kunna
de visserligen, åtminstone i Skåne, (t. ex. vintern 1909—1910)
öfverlefva väl och gifva maximalskörd. Men i regel skadas
plantorna mer eller mindre af vinterkölden och beståndet glesnar,
så att skörden nedsättes och blir lika låg som hos
landthvetena eller t. o. m. lägre. Vissa år med stränga vintrar
försvinner beståndet nästan helt och hållet, så att fälten måste
omplöjas. Bestämmer man medelafkastningen för en följd af
år, så finner man, att de västeuropeiska sorterna, trots sin mycket
höga afkastning vissa år, äro föga konkurrensdugliga i vårt klimat
vid sidan om landthvetena: i Skåne blir medelskörden under
t. ex. tio år ungefär lika stor som hos landthvetena eller föga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free