Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ärftlighetsforskning och rationell växtförädling. Af H. Nilsson-Ehle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som redan kommit praktiken till godo eller äro redo att göra
det, synes f. n. komma den nya sorten Thulehvete II.
Det är hufvudsakligen under de senaste tjugufem åren, som
denna successiva stegring af medelafkastningen genom nya bättre
sorter uppnåtts vid förädlingen. Äfven i våra grannländer,
Danmark och Tyskland, ha under samma tid framställts nya
hvetesorter af stort värde.
I samband med dessa hveteförädlingens framsteg på senaste
tid står nu en utomordentlig ökning af hveteproduktionen inom
vårt lands sydliga delar under samma tid. För det första har
skörden pr ytenhet här stigit högst väsentligt. Man kan utan
öfverdrift påstå, att under senaste tjugufemårsperiod den skånska
skörden pr hektar ökats med 25—30 % endast genom bättre
sorter. Hveteodlingen har härigenom blifvit mera lönande; en
betydande utvidgning (ungefär fördubbling) af hvetearealen har i
Skåne under samma tid ägt rum, hvarigenom totalskörden
kommit att uppvisa en enastående ökning. Den grafiska
framställningen å nästa sida, uppgjord på grundval af Sveriges officiella
statistik, torde bäst ge en föreställning därom.
I Malmöhus län har hösthveteskörden på tjugufem är (1887—1913)
ungefär tredubblats, och ännu finnas utsikter till fortsatt
stegring: 1915 uppnås maximalsiffran, som betydligt öfverträffar
något föregående års.
I Östergötland, där också på sista tiden de nyare sorterna
kunnat, om än ej lika fullständigt som i Skåne, så dock i stor
utsträckning ersätta landthvetena, har skörden ungefär
fördubblats.
Ju längre norr ut inom landet desto obetydligare ökning.
Mellersta Sverige har dock minst lika goda hvetejordar som
Skåne, och kunde blott en gång tillräckligt härdiga sorter med
tillnärmelsevis samma afkastningsförmåga som de bästa skånska
här åstadkommas, är föga tvifvel om att skörden äfven där skulle
komma att gå högst väsentligt framåt.
I hvarje fall har hela hösthveteskörden inom Sverige på de
tjugu sista åren något mer än fördubblats; och hade ej
konsumtionen under samma tid ökats i samma grad, så hade vi i
närvarande stund under normala år mer än väl kunnat täcka
landets behof genom egen produktion, en sak som icke alltid
tillbörligt beaktas. Orsaken till att vi trots den ansenliga ökningen
icke kunna bättre än förut täcka behofvet, är som bekant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
