- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
40

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gamla landtsort (Propsteierhafren) med mera än ungefär 5 %,
ehuru arbetet därpå både hos oss och i våra grannländer varit
ansenligt. Och det synes svårt att finna någon helt annan
hafresort, som skulle kunna genom korsning med de bästa skånska
sorterna väsentligen förbättra situationen. I andra delar af Sverige,
t. ex. där tidigare mognad behöfves, är dock förhållandet bättre:
i mellersta och norra Sverige synas redan erhållna ej
obetydliga resultat berättiga till antagande af en möjlig förbättring med
15—20 % och kanske ännu mera, genom urval och korsningar,
särskildt om stråstyrka och kärnkvalitet tagas med i
betraktande. Men det skulle föra för långt att närmare gå in därpå.

Af öfriga sädesslag har rågen visat sig i hög grad
förädlingsduglig, och äfven kornet synes vara ganska tacksamt, särskildt
om hänsyn tages icke blott till afkastning, utan äfven till öfriga,
t. ex. för bryggeriindustrien, värdebestämmande egenskaper. Äfven
vårhvetet tillhör nog de sädesslag, som äro värda intensivt
arbete, särskildt för att kombinera mycket tidig mognad med
högsta möjliga afkastningsförmåga; framgångsrika försök i Kanada
på det området mana i hög grad till efterföljd.

Stora förhoppningar kunna vidare otvifvelaktigt knytas till
vissa foderväxter, särskildt sådana, hos hvilka systematisk
förädling upptagits relativt kort tid efter att de öfvergått i
odling från det vilda tillståndet (t. ex. gräs). Äfvenså torde vissa
dylika växters nuvarande odlingsområde inom landet kunna ej
obetydligt ökas genom därpå inriktad förädling (ex. blåluzernj.

Om än således olika kulturväxter med afseende på
förbättringsmöjligheter inom ett och samma geografiska område kunna
förhålla sig ganska väsentligt olika, såar det i genomsnitt
uppenbarligen både stora och ekonomiskt mycket betydelsefulla
förbättringar hos våra landtbruksväxter som säkert äro möjliga.
Då man vidare härvid i hufvudsak bygger på föreliggande
erfarenhet, så är det tydligt, att kalkylerna knappast innebära
mer än minimimöjligheterna. Det är ju icke uteslutet, att med
än mer vidgad kännedom om resp. växtslags genetiska
variation och formkrets öfver hufvud taget möjligheter för korsning
med längre från hvarandra skilda former och arter o. s. v., det
framdeles skall visa sig möjligt att komma åtskilligt längre, än
man i närvarande stund kan beräkna.

Vidare är väl att märka, att kalkylerna endast bygga på
begagnandet af redan förefintliga genetiska variationer och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free