- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
43

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ärftlighetsforskning och rationell växtförädling. Af H. Nilsson-Ehle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sort kan förhålla sig på väsentligt olika sätt och gifva olika
afkastning under olika yttre förhållanden, såsom olika jordmån,
olika år o. s. v. Det är nog detta förhållande, som i
hufvudsak ligger till grund för tron, att ärftliga sortegenskaper skulle
efterhand försvinna och sorter därigenom försämras.
Naturligtvis förekomma dylika fluktuationer, och de kunna t. o. m.
vara utomordentligt stora; en god hvetesort kan under ett dåligt
år ge mycket lägre afkastning än en dålig hvetesort under ett
godt år. Men själfklart förändras ej de ärftliga sortskillnaderna
därigenom. Alla sorter fluktuera efter olika yttre faktorer. Hvad
det uteslutande kommer an på och hvad växtförädlingen
uteslutande eftersträfvar, är att åstadkomma bättre sorter, som inom
det område, för hvilket de äro afsedda, i stort sedt öfverträffa
föregående sorter genom sina egenskaper. Denna skillnad står
kvar, oberoende af alla fluktuationer.

På vetenskapens nuvarande ståndpunkt måste således strängt
fasthållas, att de förbättringar, som växtförädlingen på
ofvannämnda sätt åstadkommer, bibehållas, oberoende af yttre
faktorer. Erfarenheten lämnar intet som helst stöd för en annan
uppfattning.

Snarare än genom erfarenheten skulle man på rent teoretiska
grunder
kanske frestas att förneka den grundväsentliga skillnaden
mellan modifikationer, d. v. s. förändringar framkallade af yttre
faktorer, och genetiska variationer, oberoende af yttre faktorer.
Man kan ju invända, att de senare i och för sig äro alldeles
oförståeliga, om de ej kunna hänföras till yttre orsaker. Man
kan konstatera deras förhandenvaro, hänföra dem till lagbunden
kombination af »genetiska faktorer», men hvad dessa innebära,
veta vi ju alls icke. Deras materiella grundlag känna vi
tillsvidare ej, och deras yttersta uppkomst synes oförklarlig.
Förunderligt synes onekligen, att man kan så att säga uppbygga
en organism till större och rikare utveckling, till högre
produktivitet m. m., utan att några särskilda yttre verkande krafter
därför behöfva tagas i anspråk. Man synes ju i grund och
botten uppnå den ärftliga förbättringen gratis, utan något
vederlag, till skarp skillnad från sådana förändringar och
förbättringar af växternas utveckling, som åstadkommas medelst
tillförande af rikare näring o. d. Endast i det senare fallet är
kausalsammanhanget klart. Sant nog. Men ovetenskapligt skulle
vara att bestrida ett faktum, därför att det icke kan förklaras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:06 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1917/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free