- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
76

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

meningsutbyten afteckna sig mot den bakgrund boken ger. Redan på
dess första sidor, där anklagelserna mot Bismarcks politik framföras,
möter man några uttalanden därom af den franske diplomaten
markis de Gabriac, hvilken i sina Souvenirs diplomatiques de
Russie et d’Allemagne
talar om huru det segrande Tysklands ledare
»fruktade såsom ett ständigt förblifvande hot det besegrade och
lemlästade men ej underkufvade Frankrikes lifskraft», hvarför han sökte
åstadkomma en mot Frankrike riktad ny sakernas ordning i Europa,
från hvilken Frankrike skulle vara utestängd och underkastad en
»moralisk blockad». Nio tiondelar af alla fredsmålsdiskussioner i
ententeländernas press går ju ut på just ett sådant blockerande af
Tyskland, hvarvid väl att märka angelägenheten af att stäcka dess
ekonomiska lif är på det närmaste förknippad med den moraliska
motiveringen. Pinon karakteriserar också just ett motsvarande
förhållande, nämligen i fråga om den engelska indignationskampanjen
mot den belgiska regimen i Kongostaten, som »cachait, sous les
dehors de l’humanitarisme, les intérêts mercantiles les plus précis».

Öfverhufvud gör det nu ett mycket påfallande intryck huru Pinon
i framställningen af ententens tillkomst ger en karakteristik af
engelsk politik, som är djupt grundad i fransk uppfattning, men som
under nuvarande förhållanden helt naturligt ej får offentliga uttryck.
Frankrike har ju också som kolonialmakt öfverallt sett sin väg
korsad af England. Och nödvändigheten att sträfva efter en plats i
solen styrker Pinon med en motivering, som på intet sätt afviker
från den motsvarande tyska, hvilken nu fördömes. Främst åberopar
han Jules Ferrys ord om huru en »politique de recueillement ou
d’abstention» helt enkelt är att vandra »dekadansens breda väg»:


I våra dagar bli nationerna stora endast genom de kraftinsatser, de
göra, ej genom »le rayonnement pacifique des institutions». Att sålunda lysa
utan att handla, utan att vara delaktig i de stora händelserna och åtgörandena,
att draga sig undan från de politiska kombinationerna och som farliga snaror
och äfventyr betrakta all expansion i Afrika eller Orienten — det är för en
stor nation att abdikera och att inom kort nedstiga till tredje eller fjärde
rang . . . Det republikanska partiet har visat sig tillfullo ha insett, att man ej
kan för Frankrike uppställa samma politiska ideal som för nationer som det
fria Belgien eller det republikanska Schweiz. På sådana villkor kunde
Frankrikes folk ej förblifva en stor nation, som på Europas öden utöfvar allt det
inflytande, som är Frankrikes rätt, och som bör utsträckas öfver hela världen,
liksom Frankrike bör »porter partout où elle peut sa langue, ses moeurs, ses
drapeaux, ses armes, son génie».


Själfva ordalagen af denna programformel, hämtad ur Discours
et opinions de Jules Ferry
, del V, äro ju af betydande intresse
för nu pågående meningsutbyten, och det är egendomligt att finna
Ferry så skarpt utmärka motsättningen till den från någon
motståndare citerade frasen om »le rayonnement pacifique». Pinon visar
emellertid, huru Ferry endast fullföljde Gambettas idéer. Gambetta
såg stunden vara kommen för den uppdelning af de ännu oskiftade
utmarkerna världen rundt, den uppdelning, där den sistkomne skulle
få det sämst och från hvilken Frankrike ej utan otrohet mot sig
själft kunde utebli.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free