- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
81

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

följa Cecil Rhodes direkt i spåren, liksom han i sin egenskap af
Sydafrikas premierminister residerar i Rhodes’ historiskt berömda
herrgård Groote Schuur utanför Kapstaden. Liksom sir George
Downing 1684 testamenterade husen vid den efter honom uppkallade
lilla gatan i London att för evärdelig tid vara ämbetsbostad för
konungens främste minister, ville »Sydafrikas Napoleon», att
regementet öfver

The last and the largest empire,
The map that is half unrolled


skulle förknippas med hans hem. Och en värdigare efterträdare
kunde den store riksuppbyggaren ej drömt om, mer skickad att
sammanfoga två antagonistiska raser till en nation, redan innan ännu
minnet af en hård och bitter strid hunnit förblekna.

Så år också Bothas statskonst ett ämne, väl värdt den
uppmärksammaste granskning. Som militär storhet och nyskapare blef han
berömd under boerkriget, under hvilket skyttegrafstekniken tog ett
stort steg framåt. Det var under dess första månader, som världen
lärde känna förebilderna till den labyrint af halft eller helt
underjordiska gångar, som nu sträcker sig från Schweiz’ gräns till
Nordsjön; och från Tyskland utsändes efter krigets slut en särskild
militärkommission för att studera boerernas fältbefästningssystem. Men
som statsman och försonare står Botha än högre.

Man må minnas, öfver hvilken brännande mark Botha hade att gå
fram. De båda boerrepublikernas hela befolkning hade undergått
samma öde som drabbat Bothas egna närmaste. Spender skildrar hans
möte med sina anförvanter, när krigets slut nalkas. »En syster hade
fått tio minuter på sig att rädda det nödvändigaste, innan gården
brändes. En annan hade genomlefvat koncentrationslägrens fasor.»
Enligt Bothas egen uppskattning nedbrändes under fullföljandet af
Kitcheners sköflingsteknik (se t. ex. The Times’ History of the War
in South Africa vol. V, kap. 3) omkring 30,000 landtgårdar, innebärande
en egendomsförlust på 1,300 miljoner kronor. I koncentrationslägren
afledo omkring 20,000 kvinnor och barn. Dessa siffror må vara nog
för att påminna om bakgrunden för den statsmannagestalt, som midt
i en sådan miljö kunde hålla hufvudet kallt och midt bland
brandröken efter det systematiska ödeläggandet kunde lägga grunden till
ett enhetsverks politik. »Våra boningar och allt vårt bohag har
bränts eller förstörts, våra trädgårdar ha ödelagts, alla
åkerbruksredskap äro fördärfvade, kvarnarna ha gjorts oanvändbara, hvarje
husdjur har bortförts eller dödats — intet har lämnats. Landet är
lagdt öde.» Så lödo några rader i den proklamation, som Botha
utsände från Haag, och som väckte det häftigaste missnöje i England.
Det kräfves en förstklassig statsman att ställa till rätta efter sådant.
Botha har visat sig vara en sådan. Men bland de omständigheter,
som möjliggjort hans verk, må ej minst räknas de löften om en stor
framtid, som ett mäktigt Sydafrika under engelsk flagg sett vinka inom
och utom gränsen före världskriget.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free