- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
92

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Herr talmannens fortsättning, att kammaren jämte sina
traditioner också skulle visa »känsla för den skickelsedigra
tidens kraf», var icke ägnad att låta de lyssnandes undran
lägga sig. De senaste traditionerna och tidens kraf läto icke
på det viset förena sig. Ty funnes en verklig känsla för
allvarsläget, som ju erkännes vara ödesdigrare än någonsin förr
under de femtio åren, borde den utan alla omsvep hafva
yttrat sig i löften att i detta läge taga vida kraftigare tag än
någonsin hittills,
riktiga jättetag, för att hålla riket vid makt.
Kände sig kanske herr talmannen oviss, om kammaren skulle
vilja ställa sig bakom dylika löften? Och tilltrodde han sig
då icke mod nog att med kraften af sitt ord söka liksom
lyfta den upp öfver halfsekeltraditionernas dödvatten?

En talman, som i den svenska riksdagens minnen velat
finna anknytning till allvarliga maningar, kunde i år eljest
hafva haft anledning att låta ett annat minne träda fram.
I januari 1917 var det nämligen jämnt 300 år, sedan den
svenska riksdagen erhöll sin första riksdagsordning. Själfva
det högtidliga möte på rikssalen mellan konung och
folkombud, hvarmed riksdagen än i dag börjar, har just från
densamma sin första grundritning. »Först, när riksdagen skall
begynna, att då ständerna samblas uti rikssalen», lyda dess
första ord; och aktens alla grunddrag — konungens tron främst
i salen, arffurstarnes vid sidan däraf, statsrådens placering
vid långväggarna, riksdagsmedlemmarnes på »vissa förordnade
bänkar», konungens inträde med statsråden såsom
beledsagande, trontalet, hvarmed konungen gör »begynnelsen och
ingången på riksdagen», talmännens svar, hvarmed de på
kamrarnas vägnar »göra H. K. Maj:t en underdånig lyckönskan
och särdeles till riksdagens ingång» samt den första
propositionens öfverlämnande — alla dessa grunddrag äro redan
uppdragna i Gustaf II Adolfs riksdagsordning, och det är
därifrån de kommit till oss. Sveriges riksdag inför konung
Gustaf II Adolf, hvilket rikt uppslag till betraktelse vid
begynnelsen af ett riksmöte år 1917.

Trots sin upprinnelse i längesen gångna dagar skulle sådana
betraktelser just nu ingalunda saknat tidsenlighet. När 1617
års riksdagsordning kom till, var det själffallet för att skapa
bättre ordning och säkerhet vid sammanträdena, men
åtskilligt i den motivering härför, som frambars af ingen mindre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free