- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
100

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

HJALMAR HOLMQUIST

kritiskt ögonblick stödja spekulationerna i Österrikes skiljande
från Tyskland. Den stora, redan före världskriget akuta
tvekampen mellan romersk och till ny ungdom vaknande grekisk
katolicism lärer väl genom kriget få ökad skärpa och historisk
betydelse. Att den för öfrigt ej är inskränkt till Europa utan
länge pågått i Orienten och där afsatt måhända mycket
framtidsdigra resultat, däröfver ges åtskillig ny belysning genom det
andra bandet af den unierade ruteniske munken Karalevskys,
under munknamnet Charon, utgifna Histoire des patriarcats
melkites 1910, ett af de viktigaste nyare bidragen till Orientens
kyrkohistoria.

Men det är ej blott den romerska katolicismen, utan också
lutherdomen, som löper fara att förlora mark, i samma grad
som Rysslands maktområde vidgas genom världskriget. Från
Rumäniens sydvästra hörn upp till Sveriges nordöstliga gräns
sträcker sig ett i sin totalitet ingalunda obetydligt band af
lutherska kyrkor eller kolonier, hvilka antingen redan före kriget
lågo eller enligt ententens proklamerade krigsmål skulle komma
att ligga under grekisk-katolsk spira. Just i de af Rumänien
närmast åtrådda områdena af Siebenburgen finnes en stor och
blomstrande, rent luthersk sachsisk kyrka med en intressant
historia och en säregen organisation. Mer än någon annan del
af den habsburgska monarkien hade denna kyrkoprovins lyckats
skydda och utveckla luthersk tro gent emot de nästan alltid
påfvetrogna och protestantförföljande habsburgarne, till dess
revolutionsåret 1848, protestantplakatet 1861 och de s. k.
»kyrkopolitiska lagarna» för Ungern 1894—98 gåfvo lutherdomen
verklig religionsfrihet i dubbelmonarkien. Hur det skulle gå med
denna frihet och med denna viktiga lutherska utposts framtid,
om den komme under det både nationella och religiösa trycket
från det med Ryssland förbundna grekisk-katolska Rumänien,
måste blifva en oroande fråga för lutherdomen. — I Galizien,
Wolhynien och Polen finnas icke så få rester kvar från den tid,
då lutherdomen var nära att blifva en segrande och lifgifvande
kraft i det gamla Polens lif. De ha på det svåraste fått kännas
vid ej blott krigets elände utan också den religionspolitik, som
följt härarna i spåren. Det är svårt att ställa något horoskop
för deras framtida ställning, om Ryssland går segrande ur kriget.
Enligt det officiella krigsmålet skulle Galizien slås samman med
Polen under Rysslands spira men med religiös autonomi. Om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free