Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Reformationsjubileet och världskriget. Af Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
HJALMAR HOLMQUIST
berättigadt nationellt intresse att uttränga den tyska lutherdomen;
men detta minskar ej det bekymmer, som en lutheran ur
konfessionssynpunkt måste känna för sina i öster boende trosförvanters
ställning under och efter kriget, isynnerhet om kriget stärker
den ryska kyrkans själfmedvetande och expansionsdrift och som
hennes bundsförvant ställer en fortgående russifiering som en
politiskt betingad faktor. Knappast lärer väl i så fall ens
lutherdomen i Finland länge undgå sin pröfningstid.
Om Rysslands seger sålunda synes komma att innebära ökade
svårigheter eller faror för lutherdomen, så kan en ersättning ur
protestantisk synpunkt tyckas vara gifven därutinnan, att
Rysslands seger också betyder ökning af det protestantiska Englands
världsmakt; och England är ju den främste bäraren af
världsmissionen. Det är ej vår uppgift att här diskutera, huruvida
verkligen ett segrande Englands möjlighet att kristna
hedna-världen ökats, sedan det indragit kolonierna i kriget, gifvit
hednafolken det lättfattliga åskådningsmaterialet af internerade
missionärer och af infödingar bevakade hvita, och fört fram ett
flertal färgade icke-kristna folk till den europeiska
krigsskådeplatsen för att hjälpa kulturen mot det tyska barbariet. Ej
heller vilja vi inlåta oss på några gissningar om, huruvida
verkligen äfven efter ett segerrikt krig de engelska kolonierna, d. v.s. då
väl större delen af världsmissionsfältet, i en eller annan form,
skulle komma att tillslutas för tyska missionärer, hvarigenom
naturligen lutherdomens framtidsmöjligheter skulle tillfogas
det största afbräck. Men vi kunna ej blunda för tecknen på att
det nuvarande religiösa läget i England, så långt vi känna det,
sannolikt kommer att under krigets påverkan ytterligare
kring-skära lutherdomen som andemakt i själfva Europa. Redan
1600-talets stora religiösa revolution ingöt, främst genom
Cromwell, i den engelska folksjälen en enhetlig religiös
grundstämning, som på djupet sträckte sig under alla de till det yttre så
skiftande engelska kyrko- och sektbyggena. I denna saknades
ej vissa lutherska moment, som just i Cromwells och Miltons
miljö gjorde sig märkbara; men det dominerande var ett
kal-vinskt andelif, som gjorde nästan hela den anglikanska världen
rätt mycket främmande för den lutherdom, som dock varit
hufvudfaktorn vid det moderna protestantiska Englands första
uppkomst. Ett visst undantag kom sedan genom metodismen,
hvilken till sitt historiska ursprung kan betecknas som ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
