- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
103

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

REFORMATIONSJURILEEjT OCH VÄRLDSKRIGET 103

lutherskt inslag på anglikansk mark, och hvilken också haft den
viktiga historiska missionen att där hålla vid lif mera sinne för
rent personlig, evangelisk frälsningskristendom. Vi se också af
erfarenheten i vårt eget land, huru vår lutherska kyrka allt fort
har vida lättare att finna samförstånd med metodismen än med
andra bildningar af anglikanskt ursprung. Metodismens
betydelse i det konfessionella världsläget, särskildt i Amerika, får ej
heller underskattas. Den är ju näst efter den lutherska
kyrkan det största protestantiska kyrkosamfundet i världen; och
bland engelsktalande folk är den det största religiösa samfundet
öfverhufvud, om ock på nära håll följd af den engelska
episko-palkyrkan.

I England är det emellertid denna senare, som efter allt att
döma helt tagit ledningen under världskriget. Före dettas
utbrott hade dissenters under Asquith (kongregationalist) och Lloyd
George (baptist) vind i seglen; Wales’ lösgörande från
episkopal-kyrkan ansågs vara första spiken i dennas likkista. Kriget
förändrade allt. Nu är det de starka organisationernas, de fast
hopfogade kyrkornas tid. Bredvid Lloyd George och i godt
samarbete med honom står som en af Englands populäraste män
biskop Ingram af London, härens fältkaplan, en inkarnation
af modern anglikansk kyrklighet. Inom denna kyrklighet finnes
väl den lutherska läran om rättfärdiggörelsen genom tro, åt
hvars första segrande förkunnelse Sveriges stora kyrkliga
minnesfest i år skall ägnas; men där finnes mycket litet afhvad Luther
själf lade in i sin förkunnelse och som var hjärtpunkten i hans
och den äkta lutherdomens religiösa lif. Väl är the Church of
England, trots bestridandet från många dess egna, historiskt
och faktiskt sedt en gren af protestantismen. Men där finnes
också en allt sedan Oxfordrörelsens dagar starkt växande katolsk
anda, som allt mera synes aflägsna sig från lutherdomens fulla
och innerliga personlighetskristendom för att i stället åter skjuta
fram samfundet, ämbetet, sakramentet, ceremonierna och
institutionerna. Med glädje hafva vi i Sverige före kriget sett högt
kvalificerad engelsk andekraft söka moderera katoliceringen och betona
det djupare protestantiska grunddraget, äfven under studium
af lutherdomen och vänskaplig förbindelse med vår lutherska
kyrka. Och dessa röster ha ej helt förstummats under kriget.
Men skola de vinna fortsatt gehör? Det är väl snarare att
befara, att den olyckliga fiendskapen mellan Europas två prote-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free